handelsassistenten, öfverkateketen, o. a. Afsikten med européernas deltagande var ursprungligen den, att de skulle hjälpa och råda de folkvalda representanterna, men efterhand tyckas de ha fått mera myndighet.
Genom föreståndarskapen var det meningen att inre angelägenheter af alla slag skulle ordnas, där skulle fattigunderstöd bestämmas och fördelas, tukt och ordning upprätthållas, förseelser tillrättavisas och till och med beläggas med plikt, hvilket ofta har händt, beslut af allmän betydelse fattas o. s. v., med andra ord, de skulle på samma gång vara både riksdag och regering för de små grönländska republikerna, de skulle uppfostra inbyggarne till att själfva ordna sina angelägenheter, liksom de hade gjort förr i tiden, gamla sedvänjor och bruk skulle så mycket som möjligt var åter häfdas och genomföras; vidare hoppades man, att de folkvalda representanterna eller föreståndarne skulle få ett visst anseende på sina boningsorter, så att de där delvis kunde ersätta den myndighet, som de hedniska angekokerna på sin tid hade, som sedan de europeiska främlingarne i otillåtlig grad ha haft och som har gjort, att dessa ha inblandat sig i de mest olikartade privata förhållanden och öfverallt ingripit störande; deras tillfälliga vilja har ju varit den lag, hvarefter de små samhällen, i hvilka de uppehöllo sig, regerades. Men dessa missförhållanden skulle nu bort.
Den vackra och sunda tanke, som ligger till grund för denna institutions införande, kan icke annat än väcka hvarje rättänkande människas fulla erkännande; om d:r Rink aldrig hade gjort mer än detta, vore det säkerligen tillräckligt för att Grönlands befolkning i alla tider bör vara honom tacksam; ty därigenom har otvifvelaktigt framkallats en vändpunkt till det bästa i deras nyare historia.
