Sida:Eskimålif.djvu/31

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
21
UTSEENDE OCH KLÄDEDRÄKT.

Han förskref därför en laddning eau de cologne hemifrån, och därmed blef det tillbedda föremålet öfversprutadt hvarje morgon; på det sättet kom han verkligen därhän, att han gifte sig med henne.

Det är en märkvärdig likgiltighet, hvarmed de i allmänhet handskas med urin. Saabye såg bl. a., »att en mor lät sitt barn kasta sitt vatten i ett fat, hällde ur det och utan vidare tog det kokta köttet ur kitteln, lade det däri och satte fram det för gästerna, som åto med mycken aptit.»

Modren slickar sina barn i stället för att tvätta dem, så gjorde de åtminstone förr i tiden, och när de lyska eller kamma dem, äta de utan tvekan upp djuren. »De bitas», säga de, »man måste bita igen.»

Här borde jag stanna, men för att man med ens skall göra sig förtrolig med detta folks sätt att uppträda, vill jag till slut anföra ännu ett ställe af vår vän Egede, där han skrifver om deras »utvärtes Comportement» och säger: »För öfrigt äro de i hela sitt beteende grofva och tölpaktiga, tvätta sig sällan och äta ur de kärl och skålar, som deras hundar hafva ätit ur, utan att först tvätta dem rena, ja, hvilket är vämjeligt att se på, äta löss och ohyra från sig själfva och andra och efterlefva äfven noga ordspråket, att hvad som kommer ur näsan kan falla i munnen, på det intet må spillas».

För den händelse någon skulle ta anstöt af dessa egendomligheter i grönländarnes yttre uppträdande, böra de tänka på, att deras egna förfäder för icke så många släktled tillbaka icke uppförde sig mycket annorlunda; läs blott skildringar af de skandinaviska folkens husliga lif för någon tid sedan, och man skall få höra häpnadsväckande saker.