Edra öron för dem, medan I en stund hören mig.
Sägen icke, att detta goda Swenska ord kommer för sent! Skulle ock, i samma stund det ljuder ibland Eder, Swenska wapnen gny mot Edra gränsor. Ty derföre talar jag till Edra öron, på det dessa wapen måga mindre nödgas tala till Edra armar.
Gode, förbländade Norrmän! Sen upp ur Eder yra, sen Eder omkring och låten det blifwa rätt tydligt för Eder, hwad I ären, hwad I kunnen blifwa. Först Ord och sedan Slag — så böra männer tala. Är ej ordet godt, eller är dess werkan ingen? Då må det olycksfulla slaget bestämmas. Jag skall bewisa Eder, att mitt ord är godt, att I hafwen walt slaget för bittida. Jag skall göra Eder twenne frågor; den första skall blifwa: Hwad wiljen I? och den sista: Hwad will man med Eder?
