Sida:Ett varningsord 1912.djvu/31

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

— 29 —

vid sina tusentals mil långa landgränser. Från kinesiska gränsen kunna nu inga trupper tagas. Alla de öfriga asiatiska besittningarna måste bibehålla sina garnisoner orörda. De vid den europeiska gränsen förlagda trupperna kunna endast i ganska ringa mån anlitas.

Efterföljande stycke i »Den Svenska Folkhären» är för viktigt för att tillåta några förkortningar:

»Men tages jämväl hänsyn till de inre förhållandena, skall man finna, att Rysslands möjlighet att blotta nyssnämnda gränsområden trupper i ännu mycket högre grad inskränkes. I Polen har under det senaste årtiondet en glänsande renässans ägt rum — visserligen föga känd i Europa, men icke obekant för ryska regeringskretsar. Detta gör, att de elfva millionerna polacker om möjligt ännu mera än förr måste öfvervakas af ryska bajonetter. Bland Rysslands trettio millioner rutenska undersåtar har upplysningsarbetet börjat bära frukt; deras missnöje manar till skärpt militär kontroll. Trakten kring Odessa och nedåt rumäniska gränsen är en första klassens revolutionshärd. Dylika härdar finnas äfven i det inre Ryssland, hvarför trupper endast med urskiljning och i måttligt omfång kunna dragas därifrån. Hvad gränsområdena beträffar, är att märka, hurusom en liberal rysk regim icke skulle medföra några väsentliga förändringar i situationen, enär det här rör sig om rent nationella och separatistiska önskemål.

Om de allmänt kända missförhållandena inom statsförvaltningen, hvilka i Rysslands alla krig verkat hämmande, stundom förstörande på operationerna, är det vanskligt att uttala sig. Men det kan näppeligen betviflas, att striden mot byråkratismen kommer att blifva svår och långvarig.

Man kan sålunda med visshet förutsätta, att åtminstone tre af här ofvan nämnda faktorer äfven för framtiden och i förhållande till oss komma att förblifva orubbade.

Detta innebär likväl icke, att Ryssland ej skulle kunna för ett anfall mot Sverige disponera öfver en här, som är vår absolut taget öfverlägsen. Tvärtom bör det fastslås, att tsarriket — därest det ej nödgas samtidigt föra krig med en stormakt — med säkerhet kan för en invasion i vårt land förfoga öfver truppstyrkor, som öfverstiga våra.

Men här tillkommer till ofvan nämnda, Rysslands makt-