likwäl at befruchta der wid någon defect; och ändock detta wara kan en god methode för den, som skrifwer, så ock til at facilitera wärket, så synes den likwäl eij så wäl tiena uti lagen; bifallandes ändteligen de andre samma mening, och slöts bäst wara sådana inscriptioner aldeles at förbigå eller låta blifwa, synnerlig effter som än då för hwart capitel sättes innehållet eller rubrica.
Hr Lagman förmäler sig mycket til minnes upsatt, som synes 15.eij så wäl kunna uti sielfwa lagen och denna balk föras, såsom om siöar, holmar etc.
H:s Excell:ce: Uti alla jorde- och fastebref införes alt det til jorden hörer, hwarföre det ock wäl kan på sina tienliga rum här insättias.
Cap. 1. Huru månge slags jord är.Lagm. Gripenhielm upläser conceptet til det första cap., som innehåller huru mångahanda slags jord är; hwar ibland ock föres cronojord, hwarom obs. och discour.
Cronojord.H:s Ex:ce: lag wet intet, om man här något om Cronojord handla skal widare än allenast den nemna, emedan jord kan Cronan på åtskilligt wijs tilfalla, genom arf, der någon af drottningarna köpes, och annorlunda: synes för den skul bäst at låta blifwa den definition, som om cronojord fattad är; hörer ock detta förnemst til Konungbalken.
Borgm. Törne: Här synes nog wara at allenast nemna cronojord, och hwad den widare angår, handla uti Konungsbalken.
Ass:r Schutehielm: Mig tyckes bäst ingen sådan enumeration af jorden göra, emedan den kan wara ofullkomlig och eij alt slag begripa.
Om råå och röör, at derom i Iordbalken handlas.16.Inföll här en discours om råå och röör, och syntes allom wäl wara, at til Iordbalken föres så wäl om råå och röörs beskaffenhet som uhrminnes häfd, särdeles emedan om råå och röör finnes uti riket så åtskilligt bruk inrättat, warandes flere orter, derest mehr äro tre och en stena än fem stena röör, ty wore mycket wäl och til at i längden skilja många trätor, om något wisst derom slutas kunde, fast nu i förstone skulle stort beswär der af infalla. Och slöts änteligen, at ock Hr Lagman upsätter samt til Iordabalken förer om råå och röörs beskaffenhet, som mehr til jorden, dess laga fång och afhändande än til byggnaden hörer. Påminte dock Hans Excell:ce här wid noga observeras böra åtskilnaderna uti landzorterna, at icke något för och uti lagen insättes, som är twert emot bruket, hwilket mycket otienligit wara skulle.
