enom måndag i hwariom månade, likaså som kiöpta iord, upbiuda, intekna, inom första upbud hembiuda, samt medlertid lagligen werdera, i fall the annars om wist pris sin emellan ey förenas kunna. Löser ey iordäganden innan tridia upbod för så många penningar hon pantsatt är; hafwi tå bördamannen wåld arfweiorden på landet at inlösa innan natt och åhr efter första upbudet, eller sex wekor efter thet tredia, om natt och åhr innan alla try upbuden förflutit är, om han pantsummona, så och hwad panten högre werderas insätter, som lag säger i 6 cap. Werderas jorden för mera än hon pantsatt är; niute thet iordäganden tilgodo: werderas hon för mindre; niute pantäganden sin fyllnad af honom som pantsatte, så framt han med panten ey tilfyllest förnögd är: doch at alt hwad panten medlertid af sig kastat, kortas först på räntone, sedan på hufwudgieldeno, efter thet pris, the sin emellan therpå satt hafwa, eller efter hwart åhrs markgång, som then finnes warit om nästom afradsdag i nästa kiöpstad: och må ingen twingas sinom förskrefna, inteknada, eller lagfarna pante afträda, om iordäganden, eller bördamannen then i rättom tid ey inlöser, ey eller förr än han sina betalning rätteliga niutit hafwer, mindre för andra, än redo penningar, eller thy han sielfwer med förnögd är. Påstår någor skulden wara betaltan; fulltyge han thet inom tridia upbud.
§ 2. Eho som förpantar iord, hus, eller tomt til flera än en, utan thens förras wetskap och samtyckio, så at the begge ey kunna niuta af iordene sina betalning; böte siettadelen af summone som panten är mera utsatt före än til beggia thera betalning förslå kan, och thet af androm sinom ägendom til treskiptes, och behålle then förste sin pant, om the begge lika til ting, eller rådstufwu komma: men hafwer then senare sin rätt förr intekna, eller panten wärkeligen sig genom konungens befallningshafwande tillägna låtit och tilträdt; ägi tå han förträde. Löser någor til sig annars pant; niute hans rätt oförkränkt: löser then giäldskyldige med annars mans penningar, hafwi tå lånaren på thens förras rätt intet at tala, med mindre han sig iämwäl af honom then samma förskrifwa, och hans bref til sig taga, eller tinge eller rådstufwu therom försäkra låtit.
§ 3. Låta twenne panthafwande wid ett ting, eller å rådstufwo på en dag sin pant intekna, niutin the lika rätt, oachtat, att then ene förr än then andre kommer; dock inom en tingsdag å landet, eller rättegångs tima innan klåckoman tolf i stadenom.
