Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/134

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
122
LAGKOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL

invändning theremot: äfwen så och på landet hålles all frihet och förmon, som i brefwet utfästad är, och af kiöparens förwållande icke förwärkas.


Cap. XII. Om råa och rör, eller tiäldra, samt andra bolstada skiäl bya mellan.

§ 1. Alle råå och rör som här efter skola läggias, böra bestå af fem stenom, fyrom utan, och enom innan, som kallas hiertesten: han äger wara half annor aln öfwer iordena; the andre, try qvarter; alle med stenom underskolade, och så store, at the äro mehr än mans byrda, och så satte, at the med sine kanter, framföre och bakefter hiertestenen wisa strecket tädan rågången kommer, och tijt han gå skal: och må ey någor rågång komma in på hiertestenen genom ypnan gafwel, icke eller på flata sidone, utan uppå kanten eller ryggen af hiertestenen öfwer en af them omliggiandom stenom, tädan stafleden kommer: ey må eller någon rågång ifrå hiertestenen annarledes utgå: skola och uppå then ort, ther röör här efter böra läggias, alle stenar. rundtomkring afrödias, så at platsen blifwer ren, och röret ifrån andra stenar afskildt; lägges och iämwäl under hiertestenen ena aln neder i iordene tweggia eller triggia alna lång stenhäll, och uthugges theruti wäderstrecket, som hiertestenen å båda sidor wisa bör, ut och in, ehwad thet är rätt råå, eller krokråå när stafwen icke wisar synrätt för urminnes häfd, eller annor hinder skull: men ther sådana hällar ey finnes; läggis tå neder i iordene ena stenbro, som rätta strecket på båda sidor utwisa kan, ther någor sten rubbas skulle: sättias röör uppå bärg; hugges tå wäderstrecket i bärgshällan på båda sidor som thet bör gå: uppå nedriga ställen, ther röör läggias måste, giöres ena lafwa af trä så wijd som til röret behöfwes, och läggis stenhällen, om hon fins, therpå, och omskolis wäl sedan råstenarna, läggies och broar af stockar på ömsa sidor långs efter, som råstreket böra wisa. Thessa röör upsättes wäl och beskedeliga af häradshöfdingen och nemden samt landtmätaren, om han oförhindrad är, och införes sedan i härads dombokena til rättelse i framtiden huru twisten är ändad, och rören ifrån begynnelsen til ändan lagda. Imedlertid blifwa the gamla rören som med domar stadfästa, eller af ålder förwisso therföre håldna warit, uti sine laga kraft. Men på the orter, ther här til inge råstenar eller rågånger warit, utan diken, renar, gamle och forne gärdesgårdar, gårdsstodar och heckar, träkors, bärgshällar, stenrösior, och annor märke,