Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/144

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
132
LAGKOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL

flere byar inom en rågång, men likwäl icke i tegaskifte, utan hafwa med gärdesgårdar, dijke, eller renar allenast åtskilda inägor af åker och äng; hafwin dhe til mulbete och skog likan rätt efter öre och örtug, som inom theras rågång belägen är, ehwad the länger eller närmare skogen liggia. Om afgiärda bys rätt talas i Bygningabalken I cap.

§ 4. The utiord, som til öre och örtug ligger, äger och laga wärn med byn uppehålla: är hon mindre än til öre; tå äger hon ey wärn uppehålla, utan bärgie sin åker och äng, när bolbysins grannar bärgia, med mindre äganden om henne sielfwer gärda wil.

§ 5. Urfielder som icke ligger i byamåhl och tegaskifte, utan är en särdeles med sina gränsor afskild park i skogenom, som af androm by brukas, gånge icke til refnings, utan wari sådan, som han af ålder warit hafwer, om han med sådana råå och rör åtskild är, som i then landsorten för laga råmärken skattas, eller med gård och wård omstängd finnes, ehwad en eller flere honom äga. Är urfield i åkrom eller ängiom uti enom by; hafwer han gård och wård om sig, wari så mycken han af urminnes tider warit hafwer.[1]

§ 6. Är utiord i åker och äng ey med råå och röör, utan med gård och wård, gamla dijker, renar, eller wissa märken kringstängd, samt urminnes häfd åkommen, som sägs i 15 cap. giälle the tå för råå och röör.

§ 7. Kommer utiord, eller urfield til salu in[-] eller utom börd; löse tå then som gården äger, tädan the iord först kommen war: wil ey han; lösin tå the, som i byn med henne i wad och for å båda sidor liggia, helftena hwar. Wil ingen i byn the iord lösa; sälie tå ägaren til hwem han wil: och bör altid räntan fölia iordena, som af ålder therutaf gången är, och i 6 cap. § 19[2] förmäles.

Cap. XVII. Om tyond.

§ 1. Nu skal man tyonda af allo sine säds frucht afsättia å åkre eller swädiolande: och ägi hon wara med rätto hwar tyonde skyl, eller hwart tyonda band af hwete, råg, korn, hafra, ärter, bönor,

rofwor, bohwete, humbla, lijne och hampo: sedan räknes säden uppå

  1. Conf. c. 14 fin. Bygb. LL. Finnes och sådane urfieldar mångastads, som och rätteliga kallas urfieldar, och skilias ifrån utiordar, som af andra byar ägas än the liggia uti.
  2. Är then 17 § uti utkastet.