then som manter blifwit wari lag samma. Hwad ridderskapet och adelen, samt thera wederlika angår; hafwin the sig at rätta efter konungens therom särdeles giorda förordningar.
Cap. II. Warder dråpare, eller annar ogiärningsman dräpin i wäriande hand; eller någor sig sielfwom igenom thens andras wärio döden förorsakar, huru hwart skal dömas.
§ 1. Nu kan så hända, at någor dråpare, eller annor ogiärningsman sig ställer till wärn emot then som honom wil eller må fånga, eller ifrån rymandet hindra, och warder sålunda i wäriande hand dräpin; ligge tå ogilder.
§ 2. Warder dråpare, eller then sitt lif förwärkat hafwer, annorledes och utan wäriande hand dräpin; bötes för honom full mansbot, hundrade daler til konungen, och hundrade daler till staden, eller häradet; och icke thes mindre, för hans brott som dråpet begådt hafwer, och dräpin sedan blef, af thes ägendom full mansbot try hundrat daler til treskiptes, konungenom, målsägandenom, och stadenom, eller häradeno. i
§ 3. Kan thet fulltygas, att någor i brådom skilnade sig sielf döden af thens andras wärio, eller androm wapnom förorsakadt hafwer; bötes tå för honom full mansbot konunge, målsägande och stadenom, eller härade, och stånde then andre uppenbara skrift.
Cap. III. Huru dråparen straffas skal när han kommer på flychtena; eller med lifwet af konunge benådas, och förliker målsäganden.
§ 1. Nu rymer dråparen, och kommer på frian fot, och inom åhr och dag icke söker, eller bekommer konungens leidabref; dömes tå fridlös öfwer hela riket, och alla the andra ther til liggiande länder, och bötes af hans befintliga ägendom full mansbot så til konungen, som målsäganden, och staden, eller häradet.
§ 2. Får han konungens leidabref, och dör förr än han är dömder; bötes tå af hans ägendom, som är förmält, full mansbot, konunge, målsägande och stadenom, eller härade: dör han, sedan han är dömder, förr än hans dager ute är; ware lag samma.
§ 3. Kan dråparen, som konunger, eller thes domhafwande
