Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/357

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
345
TJUFVABALK 1713

§ 6. Upbryter någor annars bref, läser, eller androm läsa gifwer, uppenbarar och utsprider thet skrifwit är, söker thermed thens skada och neso, som thet angår; straffes, som saken är til, med penningaböter, eller fängelse, och upfylle skadan.

§ 7. Nu kan så hända, at någor upsåteligen förfalskar, utplånar, tilsätter, eller förändrar namn, bref, eller signete, böcker, räkningar, handskrifter, och mera sådant, thermed at skada giöra; eller them swikligen fördölier, sönderrifwer, förbränner, diktar och skrifwer nya; böte then thet giör tyo daler, och ersätte skadan. Giör han thet i sino ämbete; wari thet tå i twebotum, och miste thertil sitt ämbete. Förfalskas allmenna skrifter, som til allmanna nytto och efterrättelse wara böra; gånge ther med, som i Högmålabalkenom förmäles i 15 cap. 7

§ 8. Lägger man märke å annars ting dödt eller qwickt, sig thet at tilägna; eller lägger märke å annars märke, thet förra thermed at förwilla; plichte som annar tiufwer, efter thy thet wärdt är, och brottet pröfwas kan.

§ 9. hwar som nekar emot sitt bättre wetande til inlagsfä, eller annat som wädsatt, i pant taget, eller länt, och borgat är, försnillar, försälier, eller förbyter thet samma; gånge therom, som om annan tiufnad.

§ 10. Om någor af oskipto gotse något förtiger, eller undandölier för rättom arfwinge; eller när bewislig skuld fordras; eller i sådana mål falskeligen låter gifwa sig några förskrifning och förbindelse, skuldfordrarenom thermed at skada; wari lag samma.

§ 11. Hwar som beträdes och öfwertygas kan, upsåteligen af swek och arghet under tilbudi af sins ägendoms afstående, eller genom andra bedrägeliga grep och påfunder, som icke allenast kunna iämföras emot annat groft tiufweri, utan och ofta, efter sina omständigheter, öfwergå samma last, at. wilia bedraga sina skuldfordrare, och theras medel olofligen under sig bringa, eller förslösa; warde then samme äfwen som andre falsare och bedragare, med allmenna skam och neso, såsom ärolös, utmärkter, samt wid en påla offentligen, på allmanna platser eller torg til ett nesligit åskådande utsätter, och iämwäl sedan efter brutom sinom, och thera rätta beskaffenhet, med

fängelse wid watn och bröd och träla arbete afstraffader:[1] men the som

  1. Kongl. M. Påbud 14 Mart. 1699.