sagdt. Likaledes blifwa ock konor afstraffada i anseende til the böter som them påläggias skola. Skier enkelt hor andra gången; lägges tå tilökningen efter enkelt hors boten; och ther någor äntå sig tridia resone therpå förser med lönskaläge, sedan hon bött twå gånger för enkelt hor; blifwe doch tilökningen ey högra än för tridia resone begångna lönskaläge, tretyo daler och tre söndaga kyrkioplicht; och böten konorna femton daler med tre söndaga kyrkioplicht: warande therhos wid kyrkioplichten at märkia, thet then stadnar wid tre gånger, fastän synden oftare skier.
§ 5. Bedrifwer någor hor med sine tienistapigo; eller the han under sine wärio hafwer; eller med någro andre som i 1 cap. 3 och 5 § förmäles; böte tå för horet särskilt, och thesutan för lägersmålet, som ther stadgas.
§ 6. Blifwer någor lagsökter på eno tid för flera lägersmål; böte tå hwart om sig, som lag säger.[1]
§ 7. Af botum för hor niute then oskyldige maken målsägandarätten så framt han icke behåller then brotsliga; eliest tilfalle then honom, som efter lag bör then brotsliga instemna och anklaga.[2] Hafwi ock fader, eller moder, eller målsman tridiadelen af botum för lönskaläge, ther the then skyldiga anklaga. Giöra the thet ey; hafwi tå konungens betiente samma wåld honom til sakena at binda, som målsägande, och niute samma tridia delen: men tilwiter han någrom sådant, och ey gitter honom med skiälom öfwertyga; plichte tå efter lag för olaga tilmälom.
§ 8. Med oächta och horobarna födo och arfsrätt förhålles, som uti Erfdabalkenom urskils.
Cap. IV. Om dubbelt hor.
§ 1. Giör gifter man hor med annars mans gifta qwinno; miste tå båden lifwet.
§ 2. Skier lägersmål af giftom manne med annars förlåfwada och af sinom fästemanne häfdada kono; wari lag samma.[3]
