Cap. V. Om skiörlefnad och horohus.
§ 1. Håller någor horohus, eller brukar koppleri; sättes then tre dagar wid kåken, och sedan thet hud struken plichte yttermera med try åra arbete: beträdes andra gången med sådana last; warde äfwen så kåkstruken, och arbete thertil allan sin lifstid.
§ 2. The qwinnor, som uti sådana rum til skiörlefnadt finnas, mågo strax uti stadsens giömo förwaras, och straffas sedan, som brotten äro til, med böter, eller arbete i tuchthusom: beträdas the andra eller flera resor med sådana synd; ökes tå straffet med arbete, eller risslitande, som brotten äro mera.
Cap. VI. Om lägersmål i skyldskaps, eller swågerskaps spield.
§ 1. Hafwa syskonabarn sin emellan lägersmål haft, och thet bewises; böte hwart thera för sig ottatyo daler: skier thet med then som thet tilförene til ächta ägt, eller eliest häfdat hafwer; böten the tå som för lönskaläge.
§ 2. Nu kan så hända, at någor som lägersmål hafwer med sine närskylda fränko i förbudnom led, är ock gift, eller fast, eller thes husbonde, eller förmyndare, eller af slika beskaffenhet, som förr är förmälad; ökes tå boten, och böte then skyldige hwart om sig, som i 1, 2 och 3 cap. sagdt är.
§ 3. Förser sig någor andra gången med sådana lägersmål; fördubbles tå boten, och lagfälles efter brott sitt.
Cap. VII. Om blodskam.
§ 1. Hwar som sig beblandar med sine ächta eller oächta blodsfränko uti rätta upstigande och nederstigande lineone: såsom fader med sine dotter, dotterdotter, och theras affödo: son med sine moder, modermoder, eller fadermoder; miste tå lifwet, och sedan brännes å båle.[1]
§ 2. Samma lag wari om them som uti upstigande och
nederstigande swågerskaps lineone sig sammanblanda: såsom man med
- ↑ Riksens stadga 1439 och K. Gust. I 1528 art. 12; synes så kunna tilsättias, eftersom thenna styggelse är ganska stor, och kallas iämwäl veneris nefas uti hedniska skrifter, är ock olika synd med the som å sidone skier och förtienar simpelt lifsstraff.
