Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 5.djvu/391

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
379
UTSÖKNINGSBALK 1714

befallningzhafware fritt, som på föresagde sätt oförswarligen uthi thes ämbete bemötes, een sådan först med tienlige ord, eller ther thet eij hielper, med häcktelse effter saksens beskaffenheet genast att näpsa, men ther förbrytelsen swårare är, then samma i kongl. hofrätten att angifwa. Ther skall then som i ty måhl bråtzlig befinnas, icke mindre än then som någon ogrundad och otijdig klagan emot konungz befallningzhafware fördt hafwer, antingen med offentelig afbön, penningeböter eller fängelse beläggas, eller af fiscalen anklagas,,[1] alt efftersom saken är till och framdehles stadgas – cap. 3 § 19.

§ 16. Men ther någon af wicktige skiähl och orsaker tilltränger sig öfwer konungz befallningzhafware hoos kongl. hofrätten att beswära,,[2] effter ty som framdeles uhrskills: ther bör thet och med beskedeligheet och höflige ord skee, och sedan af hofrätten noga skillias, om befallningshafware,[3] af ondo upsåt för egen winning, hat, afwund eller försummelse, någons rätt kränkt eller hindrat hafwer: är thet skedt, tå bör med honom eij genom finger sees. Men fins han gådt och redeligit upsåth hafft sampt giordt effter bästa förstånd, ther må all otijdig klagan moth thes heder och egen persohn med straff beläggas, fast sielfwa thes gifne uthslag blefwe ändrat.

§ 17. The som af konungz befallningzhafware i bud och ährende brukas, skohla wara edsworne, beskedelige och höfwiske män, så att the ingen hög eller låg med bittre och afwoge ord eller wåldsame gierningar bemöta, mindre af egen macht och sielftagen myndigheet öfwerskrijda eller efftersättia thet them i hwarje måhlt,[4] befalt är, icke heller för snikenheet och winning skull lindra eller uppehålla någons sak: giör thet någor och warder therom tillwunnin; tå skall konungs befallningzhafware,,[5] som thes förman är, then samma genast på. färska gierning, med fängelse eller på annat tienligit sätt näpsa låta, effter som saken är till eller ther then swårare är, till domaren förwijsa: ther må,[6] och then brotzlige allan skada och kåstnad åthergiälda sampt plickta effter lag – cap. 3 § 2 Edsörisbalken.

§ 18. Men the betienter, som med troo[-] och beskedeligheet sine

ämbetes ährender fara, skohla under konungens hägn och beskydd

  1. Orden: »eller at fiscalen anklagas» saknas i B.
  2. B: någon wichtige – – – orsaker öfwer, öfwer – – – hofrätten sig att beswära.
  3. B: befallningshafwaren.
  4. B: det som dem i hwarjehanda måhl.
  5. B: befallningsman.
  6. B: bör.