hofrätten, skal thet hos domaren kundgiöras på fierde dagen, innan klockan tolf, och beswären sedan i hofrätten inläggas inom hälfften af then tid, som uti ordenteliga wads fullfölljande är förelagd; hwilket til parternas rättelse, så wäl på kärandens, som swarandens affskrift af domen skal anteknas, och wederparten jemwäl wara förbunden sig til samma tid i öfwerrätten at inställa, och äfwen som i andra lagwadde saker, beswärsskrifften emottaga; eller wari sin rätt til widare swar förlustig.
§ 5. Men ingom ware tillåtit sådana mål ifrån hofrätten under konungens justitiæ revision at draga, med mindre han först erlägger, inom hälften af then wanliga tiden, et hundrade daler; sedan skal han sina beswär, inom half så lång tid, som i andra revisionsmål förelagd är, ingifwa. Inom samma tid insändes, jemwäl sielfwe skriftwäxlingen, jemte afskrift af protokollet och skälen til domen. Swaranden ware ock tå tillstädes, at emottaga beswärsskriften, och inkomma med sin förklaring inom hälften af wanlig tid, wid förlust af sin swarande rätt. l
§ 6. Under förenämda twister skola icke the mål begripas, eller för öfwerrätten dragas, uti hwilka wad eller revisions sökiande finnes förbudit wara. Domaren antyda och parterna alfwarligen, så framt the utan skäl draga ifrån then ena domstolen til then andra, the mål, som röra sielfwa rättegångssättet, eller förr än hufwudsaken afgiöras böra, at the tå skola til skadestånd och rättegångskostnad fällas, och thes utan för ogrundad klago plichta.
§ 7. Ingen fördriste sig med klagomål öfwer domaren at beswära hofrätten eller konungens justitiæ revision, annorledes än nu sagt är, med mindre han gitter bewisa, thet han förmedelst sin frånwaro och okunnighet om domen eller utslaget, eller ock för andra wigtiga orsaker, eij kunnat sig af förelagda tid och sätt til sina beswärs andragande betiena, men tiltror sig likwäl kunna wisa sådan domwilla och hufwudfel i rättegången wara förelupen, som i lag och rättwisa intet bestånd hafwa kan: wid sådan händelse må honom wäl tillåtas sina beswär theremot hos öfwerdomaren at anföra; dock at han thermed til thet högsta icke dröger öfwer natt och åhr ifrån thet han fådt kundskap om utslaget. Försummas samma tid; warde han tå eij widare hörd.
§ 8. Angår saken omyndig, wetwilling, eller afwita, som med
