och at han thet eij söker af arghet, eller at saken thermed fåfängt uppehålla, utan tror sig wara ther til befogad, ställe och borgen för hinder, skada och omkostnad; finner domaren at thessa skäl hafwa förr warit drifna, eller at the eij förmå ändra domen; tå bekräfftas, then samma; och then som tappar, gällde åter all förorsakad kostnad och skadestånd, samt plichte för oskäligt käromål.
§ 8. I lika måtto skal ingen wid förenämda plicht, understå sig at beswära konungen med ansökning om försutin laga tids återställande, med mindre ther til på goda skäl finnes at han hwarken genom egen upsåtelig försummelse, eller annat sitt wållande, utan af andra wådeliga och oförmodeliga händelser, them man eij kunnat hindra eller förese, har laga tid försummat och försuttit.
24 Capitel. Om oqwädinsord och osanna tillwitelser.
§ 1. Fäller någor emot annan oqwädinsord af wredesmode, och them antingen straxt, eller inför rätten ångrar och återkallar; böte fem daler til treskifftes: men för ohöfwiske och förachtelige ord, eller åthäfwor, halfft mindre. Och göre domaren altid skillnad mellan thet som af hastig obetänksamhet eller fult wite händer.
§ 2. Hwilken af ondt upsåt någon til heder och ära, skrifft- eller munteligen beliuger, och söker thermed komma honom i elakt ryckte; böte femtio daler till treskifftes, giöre offentelig afbön, och wari ärelös. Är han tilförene ifrån äran dömd; böte dubbelt och giöre äfwenwäl afbön inför rätten.
§ 3. Rörer thet utspridde ryckte icke någons ära, utan är elljest försmädeligit; böte tiugu daler til treskifftes och giöre afbön.
§ 4. Samma lag wari, när någor hemligen annan förtalar, så at hans lycka therigenom kan lida meen.
§ 5. Nu påstår then beskyllning gordt, eller elakt ryckte utspridt, willia thet bewisa, och eij gitter; går saken å lif eller ära; böte etthundrade daler, göre offentelig afbön och wari ärelös: men i alla andra mål lide samma straff, som then beskylte hade bort undergå, om han til saken bindas kunnat.
§ 6. Skulle klaganden hafwa allenast halfwa bewis, och then angifne således måste sig med ed befria; tå wari all widare talan å både sidor uphäfwen.
