Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/204

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
190
UTLÅTANDEN ÖFVER LAGKOMMISSIONENS

synes allena kunna hafwa den werkan, att een sådan creditor wijst sin fordran ständig, och bör optagas ibland andra creditorer af lijka willkor, så att han intet förbijgås.

Den 7 och 5 § i detta capitel synes löpa twärtemoth hwar andra, ty i den 5 § gifwes befallningzhafwarens införtzsel i något godz witzord framför andra creditorer uthan anseende antingen införtzseln är protocollerad eller intet, men 7 § förordnar och fordrar, att befallningshafwandens införsel skall i rätten först angifwas och antächnas, så frampt den något witzord för andra gifwas skall. I anledning af denna 7 paragraphen så wäll som den 5 § kan och påminnas, att dommarens och befallningzhafwandens immissioner och införsslar intet kunna sammanblandas, ty när dommaren giör sin inrymning och införsell, så är antingen intechning och opbud reedan föruth skedde eller skeer intechningen genast och i dhet samma som inrymningen gifwes, men befallningzhafwandens införssel skeer uthom rätten, och fordrar alltid een serdeles angifwan och intechning i rätten, så frampt den witzord för andra gifwas skall.

Den 8 och 7 paragraphen synes eij eller komma öfwereens, ty här i den 8 står, att intechningar kan skee hoos befallningshafwanderne; men i den 7 § står, att befallningshafwandernes införssler skola i rätten intechnas, så frampt then witzord gifwas skall, som intet behöfwes, om theras egna intächningar gofwes witzord, såssom denna punct och så synes löpa emoth den 10 puncten i thet 11 cap. här nedanföre. Uthi denna 8 § tahlas i begynnelsen först om chirographariis, och seijes för them all intechning wara ogill, som skeer sedan geldnähren är döder eller bortrymder; och i sluutet tahlas om hypothecariis, att all intechning för them äfwen är ogill, som skeer effter giäldenärens död; så att meningen synes wara, att som chirographarii intet kunna skaffa sig sedan någon förmån genom intechning, så kunna hypotecarii eij eller dhet giöra; men som detta myckit mörkt satt är, så att dhet kan optagas i den mening, att hypothecarii uthan intechning skulle rechnas lijka med chirographariis i sådant måhl, om the ingen intechning fådt, och brista med them mark om mark, ther egendomen intet tillreckar, hwilket löper emoth panträttigheets natur och den första paragraphen i detta capitel; fördenskull synes nödigt, att här tillägges den förklaring, att hwar och een doch behåller sin rätt och förmån, som han hade wid skuldenärens död.