I den 7 § förmähles, att om by wed siöända ligger, då äger han så myckit i siö, som hans bohlstad och råågång å begge sijder medgifwer alt intill dess diupaste wattnet emothtager, dhet äger för allom them, som kring om siön boo, allmenningzfiskie wara. Uthi detta synes een contradiction wara emoth dhet, som föruth i denna paragrapho finnes stadgat, nembligen ligger holme mitt uthi siön, äge halfwa hollme hwar byn; ty om allmänningzwattn och fiskie skall wara mitt i siön, ther högsta diupet är, så föllier ther af, att hollmen, som mitt i siön ligger, blifwer och så allmenning. Dess uthan om diupaste wattnet i siön skall förklaras för allmenning, så är nödigt, att determinerat och uthsatt warder, huru breed een sådan siö skall wara, som allmenningzwattn kan rechnas uthi, så att the byar, som effter sin strand uthi den å sijdorne rådande äro, icke hindras i sitt propre eller egne wattn, ty att hända kan, dhet een siö, som sträcker sig heela mijlen i längden, intet bredare är på många ställen än att the byar, som liggie på ömse sijdor mitt emoth hwarandra, mötas åth mitt på siön med sina nötter att draga till hwar sitt land, så att ingen allmänning ther kan wara för the flera byar, som kring samma siö liggia; altså om någon allmenning uthi insiögar skall blifwa, wore bäst att uthsatt blefwo, huru wijda eens propre watten skulle sig sträckia, antingen effter een nothedrächtz rätta längd å 50 eller 100 famnar ifrån landet, så att dhet, som öfrigit wore af siöns bredd, sedan byarna på ömse sijdor fådt sina fulla nothedrächter för propre watten, förklarades för allmenning, eller att siön fördeltes i tree lotter, och twåtrediedehlar, som låge in till byernes land och strand på bägge sijdor, förklarades för bywatten, men then tredie delen mitt uthi för allmenning. Här giöres och strömmar eller elfwar med siögar lijka, så att byerna på begge sijdor äga och råda halfwa strömmen eller elfwen emoth hwar andra. Men här är till fråga 1. om halfwa strömmen eller elfwen är till rächna effter superficiem aqvæ och bredden emellan begge stränder eller effter profunditatem aqvæ, ther wattnet diupast är? Ty uthi strömmar, ther laxefång och sijkefång är, föllier fisken högsta diupet; nu kan hända, att högsta diupet är aldeles på den eena sijdan wid den eena byens strand, då den byn will stängia den andra byn therifrån. att ther bruuka någre fiskietyg, berechnandes halfwa strömmen eller elfwen effter medio åhå secundum superficiem, then andra byn will
