opsäija jord effter afradzdaga wid ändan af gifftostemman, och borde han intet få opsäija jord effter afradzdag, uthan wara förbunden jorden thet åhret behålla och förestå, såssom jordägaren eij eller får afseija landbonden effter afradzdagen. Sedan och är dhet intet något straff, att landbonden skall lefwerera jordäganden trädd åker, ty thet är hans plicht och skyldigheet thess uthan.
§ 7. Dråp bötes med 40 dahler; här hoos bör sättias fördehlningen eller hwilken bötterne skall niuta.
§ 13. Ähr huuset af gårdzens timber opbygt, hafwe ther på ingen tahlan. Detta synes wara för swårt, och tyckes billigheeten fordra, att han må få betalning för sitt arbete, eller niuta den frijheten att få betala timbret och afföra byggningen. Een byggning består intet af timber allena, uthan många flehra reqvisiter, som een intet mista kan, fast timbret hörer gården till; ophugningen och innanreede kostar mehra än timbret, hwarföre må då intet dhet mehra draga thet mindre med sig, som hoos andra nationer finnes wara stadgat. Här behöfwes och att om humbletåg warder förordnat, om the må rechnas ibland bärande trää, så att landboo må få sina tåg afföra.
I den 17 § synes böra uthsättias, huru och till hwem böterne af siettedelen skall uthdehlas.
Cap. 19.
Hwilken som bötterne skall tillkomma i den 4 § uthsätties intet, som doch nödigt är.
Uthi den 6 § synes myckit nödigt wara att klart uthsätties, huru lagsagun bör rechnas, antingen effter hwar provincie, hwart landzhöfdingedöme, häradzhöfdinge- eller lagmansdöme; lagmansdömet här norr sträcker sig ifrån Elfkarby och norr om Tårna öfwer 100 mijl.
Datum Sundzwald den 1 5 Octobris Anno 1695.
