Ad cap. 19.
§ 4. Synes at bonden, enär han – intet betalar sin afradh på landet till afradzdagh [skall?] för tresko böta siettedelen till jordäganden. Och som i bemälte paragraf förmähles, att samme lagh skall wara om tomtöre i staden, så tycker Kongl. rätten därhoos, att dhe borde falla staden till. Än wedh samma paragraf haar Kongl. rätten denne påminnelsen, att skattebonden bör, hwadh som han eij kan betahla i pertzedlar till frälseman, i penningar ehrläggia effter marckgången inom lagsagu och nästa kiöpstadh.
21. Utlåtande från Jönköpings län.
Till underdånigste föllie af Hans Kongl. Maij:tt wår allernådigste konungz ordres ähro wij undertechnade tillsammans kombne uthi Iönkiöping d. 8 Novembris sistledne att igenom see jordaballcken, som respective herrar deputerade till lagens utharbetande oppsatt och dherwijd wåra underdåniga tanckar och – – – korteligen uthfördt, som föllier.
Cap. 2.
§ 1. Lyder således: Cronojord må ingen effter dhenna dag undan cronan kiöpa, etc. Påminnes [wijd sådant?] tillfälle oförgrijpeligen, att dher någon merckeligh melioration eller cultur under possession woro anlagd, att sådant och med en nådigh wedergällningh effter mätismannaordom kunde der jempte ansees och considereras.
Skattejord, som under rusthålldh och till rustningzstam är, må eij förpantas eller försällias. Synes och kunna tillägias, att samma skattejordar icke heller borde borttestementeras, eller i morgengåfwo gifwas.
§ 3. Må och alldrig skattskyldig jord stycketahls ifrån bohlby sällias eller förpantas, mindre derå fasta gijfwas. Men så wijda sälliaren till dhen i bohlbyn bor, opplåter sin andehl synes kiöparen for sin säkerheet skull icke kunna förwägras fasta och skaffte derpå.
§ 3. Ej må heller ett skattehemman ibland flere fördehlas eller sällias än dherpå pröfwas fullsittne wara
