tycker Kongl. Rätten, att sielfwa styhlen, såwähl i dhenne paragrapho som elliest, ehwar han finnes mörck, otydelig och twungen, bör medh noga flijt ändras och rättas, hwilcket Kongl. Rätten här allena en gångh för alla påminnes.
Angående § 3 tycker Kongl. Rätten, att dhen, och flere des lijke eij äre nödige i lagen att införas.
Cap. 3 [ͻ: 2].
Uthaf dhen dehl af Kongl. Rätten påminnes widh rubriquen, att dhen samma kunde kortare uthsättias således: Huru jordh må af nyo optagas.
Ad § 1. Kongl. Rätten förmehnar, att dhenne § kan blijfwa alldeles borta, emedan hwadh dheruthi förmähles finnes i dhe, som föllia, föruthan" att och orden, som dheruthinnan stå, torde gifwa tillfälle till åthskillige strijdigheeter och twijster. Kunde altså capitlet begynnes af § 2 således: Will någon af nyo byggia by, hemman etc.
Ad § 4 påminnes, att dhe orden för stoora ägor borde till att undwijka twijster något tydeligare uthsätties ohngefähr således: Att alt för stoore ägor onyttigt eij liggia obrukade etc. och torde elliest hända, att dher een frällseman för fattigdomb eller andra tillstötande olyckor nödgades läggia någon sin åcker eller ängh öde, een annan då, som dher till begiärligheet hade, kunde söckia sådant att opbruka, hwilcket sedan frelsemannens erfwingar och effterkommande, som rådh och macht hade bemälte jordh sielfwe att cultivera och nyttia, skulle lända till skada och förfångh.
Ad § 5. Blifwer påmint, att i stället för desse orden än han sielf hinner opbruka, kunde sättias: än af skattebonden sielf opbrukas och bebyggias kan etc. Emedan hwad fadren af försummellse, siuckdomb eller andre tillstötande olyckor eij kunde hinna opbruka, torde sohnen effter honom, som wore mehra flijtigh och förmögen, kunna åstadkomma; hwarföre bör för een skattebondes oförmögenheet eller lättias skull, skattehemmanetz ägor eij förminskas.
Cap. 4.
Ad § 1. Påminner Kongl. Rätten, att enär ransackning öfwer ödesmåhl af häradzhöfdingen och nembden hållas skall, synes wara
