Cap. 22 § 2[1].
Cap. 22 § 5 et 6.
Planteringen dubbelt emoth dugelige bärande träen finnes dess höghnödigare, som nu en tijdh dhen icke så noga ähr observerad, men dhermedelst lärer af sigh kommit, att månge åhr emellan stundom intet ållon blifwer och altzå planteringen eij skie kan, hwarföre synes högst nödigt, att dhe, som träen uthstempla, jemwähl wisse åhrlige listor öfwer planteringen opsettia böra, och dhem exseqvera låta, när ållonåhr warder, som och, om dhem då försummas, att icke alenast bothen uthgår, uthan och planteringen lika fulth wider dubbel both fullkombnas. Men odugelige träen, som åker och engh förderfwa, rijsseeke, rijss- och afwenbook här i orthen kallat, med mehra slijkt, som ingen frucht någonsin giör eller giöra kan, uthan marken lijka som en hampåker öfwerwäxer, säden och gräswexten sampt muhlbetet förkwäfwier, tyckes icke under sådan planteringh komma att förstås, effter som dess myckenhet intet tahl, dess smahlhet ingen stemplingh tillåter, och mångenstädes inga egor dher till finnas, medh mindre dhet hemmanet dubbelt förderfwas skulle och således dy synes böra ifrån dhen andre planteringen eximerat wara.
Cap. 23 § 3.
Men eij att sällia eller uthom egne ägor, elgh hiort och raphöns fånga. Alldenstund uthi skougsordningen af anno 1664 står tilåtit frälsemannen att skiuta uppå dhen allmänning, dher han interesserat uthi, hiortdiur, och på många ställen finnas myckenhet af dhem, men inga rå; är och på månge orter frälsemans sätesgård til alla sina uthägor interesserat uthi allmenninger, ty förmehnes dhe något dherwid lijda, om hiortdiurs fällande skulle wara dhem alldeles betagit på oskipte bys ägor, uthi hwilke dhe interessera.
[Cap. 28].
Cap. 28 om fijskerijers och fijskiewattns nyttiande fins intet; eij heller dhet påberopte memorialet.
[Cap. 29][2].