ty den kan utan des wäl nog ändå blifwa öfwerträdd; blifwandes ock nu förmodeligen wid fredens återwinnande de härtills under kriget förelupne inconvenientier och swårigheter – – – rättade och botade.
Widare förelästes honom 4 § af 14 cap. angående nidsatt gods, då honom sades K. Collegii derwid gjorda anmärkning, nembl. at man i stället för det före stådt ställe, hwarå det nidsatte godset warit förseglat, bör nu införas ort.
Aulæwill höll ock en sådan ändring god och yttrade sig widare i anledning af K. Collegii föreställning, det han ock för sin del intet kunde finna det böra tillåtas, att den, som något gods hos en nidsätter, skall med eed få erhålla des riktighet och fyllnad, enär derom någon twist emillan deponens och depositarius kan yppas, ty derigenom skulle ju den, som är actor förmedelst sin eed få tillägna sig, hwad och huru mycket han behagar, hwilket dock är mot lag, at någon får swärja sig gods eller penningar till, utan bör i det fallet swaranden eller depositarius wärjemåls eed upplåtas, enär med andra skiäl des riktighet eller oriktighet ej kan bewisas.
Frågades honom at efter uti Handellsbalcken på åtskilliga ställen står infördt, at enär något gods eller penningar omtwistas, bör det omtwistade, tills utslag skier, sättias uti 3:die mans hand, om icke nu i stället för 3:die annars mans hand skulle kunna bättre här införas, emedan ofta händer, at wäll flere än 2:ne kunna wara om en sak twistande.
Aulæwill biföll och det, ehuru uti lagen härtills äfwen warit samma mening med 3:die, som nu will säjas med annars mans hand.
Förestältes widare, om icke till den punct uti Handellsbalcken, som rubriceras Mått och wikt måtte införas tillika måhl såsom äfwen dithörande.
Aulæwill höll ock det nödigt.
Frågades honom, hwad åtskillnad det må wara emillan fals och flärd, och om icke, efter dessa ord till deras innehåld och mening äro enahanda, allenast ettdera, nembl. flärd, såsom renare och bättre swenska, här kunde uti Handellsbalcken brukas?
Han sade, att begge dessa orden wäll betyda bedrägerij, men som ock på bedrägerij är en stor åtskillnad och många grader, ty om en guldsmed försäljer falskt eller ringhaltigt silfwer eller guld åt någon, så är det ett större bedrägerij än om en annan, som
