Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/348

334

UTLÅTANDEN ÖFVER LAGKOMMISSIONENS

Förslag till Missgerningsbalk 1696.

1. Svea hofrätts utlåtande.

Kongl. Swea Hoffrättz påminnelser till Missgiärningsbalckens första deel, om högmåhl och edzöresbrått.

Hwad först anbelangar det memorial, som är upsatt till Missgiärningsbalcken, bestående af twänne puncter, och den senare af 7 åthskilliga paragraphis^[1], så är fuller Kongl. Rätten, hwad den 1.

puncten wijdkommer, aldeles af den meening, att det ordet balck

↑ Memoriale. 1. Såsom för detta är godt funnit uthi titlarne aff dhe allaredan uthferdade och öfwersedde civilsakerne att beholla det ordet balck, altså kommer och nu i betrachtande, om icke samma ord balck äfwen och uthi criminalsakerne skal brukas kunna, så att det kunde nempnas Högmåhlsbalck, Edzöresbalk, Dråpmåhlabalk etc., eller om criminalmåhlen skulle anföras under een generaltitul af Missgerningzbalck, och sedermehra derpå komma att föllia 1. om högmåhl och edzöresbrott, 2. om dråp, 3. om hoor och lägersmåhl, 4. om stöld och bedrägerij etc.
2. Angående straff och penningeböther, så ehuruwähl Kongl. Commissionen sådant i desse balker uthfört, så ställes icke des mindre under betänkande: § r. Om i stället för marker, som i förra lagen finnes, nu motte sättias daler eller annorlunda. § 2. Huru stora lifzsakz- eller mansböther wara skole, enär någon för lindrande skiähl skuld blefwe benådat med lifwet, och om bötherne skole wara lijka i alle sådane måhl. § 3. Om icke uthi ährerörige saker een wiss och serdeles penningeboth uthsättias motte, som eij till andre måhl fogas må, på det man rätteligen wetha motte, hwilka böther ährerörige äro, och känna dem, som för sådane böther komma att häffta. § 4. Om edzöresstraffet på landet må wara lijka som förr eller om den i staden må blifwa een wiss boot, såsom 150 daler, och på landet dubbelt, eller lijka med mansbooth. § 5. Om för ett brått, som med lifwet benådas, må sättias böter, och i des brist lijka straff, eller om dhe ogärningar, som härkomma mehr af list, argheet och wahnart, såsom grofwe hoor, stöld, falskheet, bedrägerij, försåth etc. må hafwa sitt wissa corporliga straff, såsom gatulopp, rijsande för kååk etc., uthan anseende till persohnen och eens förmågo, och twertom dhe fehl och brott, som förekomma mehr af argheet, oförstånd och hast, såsom slagzmåhl, lönskeläger, oqwädensord etc. må med böther allena beläggas, och i des brist med arbete, fängelse och slijkt. § 6. Hwad proportion må wara emillan böther och arbete, fängelse, gatulopp eller rijsande. S 7. Huru måhlsäganden må sin förnöijelse serdeles för skadan niutha, när böther eij finnas: om den sampt bötherne må med arbete, tienst etc. först fyllas.

[1] Memoriale. 1. Såsom för detta är godt funnit uthi titlarne aff dhe allaredan uthferdade och öfwersedde civilsakerne att beholla det ordet balck, altså kommer och nu i betrachtande, om icke samma ord balck äfwen och uthi criminalsakerne skal brukas kunna, så att det kunde nempnas Högmåhlsbalck, Edzöresbalk, Dråpmåhlabalk etc., eller om criminalmåhlen skulle anföras under een generaltitul af Missgerningzbalck, och sedermehra derpå komma att föllia 1. om högmåhl och edzöresbrott, 2. om dråp, 3. om hoor och lägersmåhl, 4. om stöld och bedrägerij etc.
2. Angående straff och penningeböther, så ehuruwähl Kongl. Commissionen sådant i desse balker uthfört, så ställes icke des mindre under betänkande: § r. Om i stället för marker, som i förra lagen finnes, nu motte sättias daler eller annorlunda. § 2. Huru stora lifzsakz- eller mansböther wara skole, enär någon för lindrande skiähl skuld blefwe benådat med lifwet, och om bötherne skole wara lijka i alle sådane måhl. § 3. Om icke uthi ährerörige saker een wiss och serdeles penningeboth uthsättias motte, som eij till andre måhl fogas må, på det man rätteligen wetha motte, hwilka böther ährerörige äro, och känna dem, som för sådane böther komma att häffta. § 4. Om edzöresstraffet på landet må wara lijka som förr eller om den i staden må blifwa een wiss boot, såsom 150 daler, och på landet dubbelt, eller lijka med mansbooth. § 5. Om för ett brått, som med lifwet benådas, må sättias böter, och i des brist lijka straff, eller om dhe ogärningar, som härkomma mehr af list, argheet och wahnart, såsom grofwe hoor, stöld, falskheet, bedrägerij, försåth etc. må hafwa sitt wissa corporliga straff, såsom gatulopp, rijsande för kååk etc., uthan anseende till persohnen och eens förmågo, och twertom dhe fehl och brott, som förekomma mehr af argheet, oförstånd och hast, såsom slagzmåhl, lönskeläger, oqwädensord etc. må med böther allena beläggas, och i des brist med arbete, fängelse och slijkt. § 6. Hwad proportion må wara emillan böther och arbete, fängelse, gatulopp eller rijsande. S 7. Huru måhlsäganden må sin förnöijelse serdeles för skadan niutha, när böther eij finnas: om den sampt bötherne må med arbete, tienst etc. först fyllas.

[1]