Ad § 3. Att dheras barn, hwilcka emot sin underdånigste edh och trooheetzplicht stifftat irringh och oreda emoot Kongl. successionsordningen, blifwa delachtige af samma föräldrarne förestående olägenheet och wanheder, synes wara så mycket skäligare, som dhe på annan händelse, del hafft, uti hwariehanda lycka och tillwäxande förmonner; men att närmaste slächten, som på intet sätt kunde öfwerbewijsas, medh upsåt, ordh eller gärningar, att hafwa uti een sådan fördömmeligh gärningh conspirerat, skulle dher igenom råka uti fara och twijfwelsmåhl, om sin höga öfwerheetz nådh, kunde synas så mycket efftertänckeligare, som dhen obrotzlige således thorde komma för den brotzlige att lijda, gifwandes 1604 åhrs beslut wijdh handen, att icke allenast närmaste slächten, utan och iämbwähl barnen, så wijda dhe af föräldrarnas föräderie icke kunnat weeta, eller och så öfwermagar warit, hade till een dhel hafft, sin oskyldighet att åtniuta.
Cap. 2.
Hwarutinnan den konungzlige macht och wälde består.
Ad § 1. Emedan Hans Kongl. Maij:tt ett så absolut och fullkombligit wälde öfwer sitt arfrijke och undersåtare tillhörer, att han af sigh sielf dem alla i gemen, och hwar och een i synnerheet, lagh sampt ehwadh rijkzens gagn och bästa fordrar, föreskrifwa må, och alt effter ägit behagh förordna, utan att wara till någon mera än Gudz lagh förbunden, eller räkenskap för sina actioner skylldigh; altså synes oförgrijpeligen alla konungslige rättigheeter utan åtskillnadh wara dher under begrepne, och det konungzlige wäldet så mycket mindre kunna till några wissa och särskillte iura majestatis circumscriberas, som dhe så monge äro, att icke lätt är, dhem att upräkna., warandes oemotseijeligit, att Hans Kongl. Maij:tt, som uti sitt rijke öfwer allt wärdzligit sampt kyrckiowäsendet högsta rätt, sampt een obeskränckiat styrsel hafwer, och så icke mindre macht äger, uti hwarjehanda dher af härrörande måhl, såsom skrock- och ofsockner att bryta, privilegier att utdehla eller uphäfwa, trogne undersåtare medh benådningar ihugkomma, allmänna fastodagar påbiuda, wanrycktade eller af oächta sängh födde medh uprättelse benåda, mynt slå, med hwadh mera; hemställes fördenskull underdånigst, huruwijda det, hwar å det högsta och fullkombligaste wäldet i synnerheet beroor, hwilket Hans Kongl. Maij :tt såsom een souverain och allbiudande konungh tillkommer, allena här uttryckias må.
