Hoppa till innehållet

Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/461

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
447
FÖRSLAG TILL MISSGERNINGSBALK 1696

Cap. eodem § 7. Warder tiufwen fångat, angifwen och i förwar satt, tager någon sedan förlijkningh. Såsom måhlsägaren, sedan han een gång har skutit sin saak under rätten, hafwer dermed gifwit saken ifrån sig, så att hon inthet mehr är hans, uthan dommarens, hwilken då är förplichtat att skippa honom rätt i dy måhle, och måtte wara till fredz med dhet uthslag, som rätten dher i giör, uthan att han dheruti något wijdare må dispensera; altså, twärtom, förr än måhlsägaren har gifwit tyfwen an hoos dommaren eller executoren, synes ofwanbemälte § 7 gifwa måhlsäganden lof och tillstånd att förlijkas med honom, hwilket såwijda dhenne reglen är sann, qvod qvilibet suæ rei est moderator et dominus, och så synes wara skiähligit och billigt, och icke mindre, att länsman eller någon annat» å embetes wägnar icke heller på sådan händelse må hafwa någon macht att tahla på een förlijkt saak. Men thet, som wijdare i berörde § förmähles, att om någon tager förlijkningh eller lösen, sedan han tiufwen fångat, angifwit och i förwar satt, eller honom med wilie släpper och uhr wägen skaffar, att han skall stånda tiufzrätt är rättwijst, om länsman, profoss eller wachtmästare i staden een sådan tyf släpper, alldenstund dhe så wijda på winst och förlust synas hafwa underkastat sig dhet äfwentyret, och för een slem winning giordt sig dehlachtiga af dhen andras brått och tagit hans foot uhr elden och satt sin dijt igen. Men om måhlsägaren, som tager lösen och förlijkning eller släpper tyfwen, sedan han honom har angifwit och i» förwar låtit sättia, som här säges, jämbwäl skall stånda tiufzrätt, synes för swårt, serdeles om han 1:o af eenfalldighet dhet giör, tänckandes sig warit befogat att dispensera med dhet honom närmare äm någon annan angår; 2:o om han af tyfwens, hans hustrus och barns. bööhn och tåhrar har låtit sig beweka, så att in hoc passu 40 mark torde förmodelig wara för een sådan straff stoort nog, effter som i widrig fall allt för hårdt är, om han skulle blifwa een lagbunden tyff för sitt egit.

Cap. 2 § 1. Tree ähre tiufwar, een, som råder, andra, som handterar och tager, dhen 3:die, som giömer eller hyser. På sådant sätt hafwer legislator dhenna saken considererat i Tiufwarmal Östgiötl. flock 32 § 7. Men iag håller oförgrijpelig, att ehuruwähl 3:ne persohner uthi ett sådant tyfwamåhl kunna wara bråtzliga, så är dock dhen eena mehra bråtzlig och hans förseende swårarare