ingen åthskillnadh göra uti wädiande, utan sökia dhet at åthniuta bådhe uti civil- och criminalmåhl uthan åthskillnadt, ty förfrågas allerunderdån- ödmiukeligst emot hwilke injuriæmåhl[1] egänteligen wädias må?
Uthi Högmåhlsballcken.
1:o. Synes jämbwäll kunna inryckias "något om dheras straff", som ställa sig belängdhe, döfwa, blindhe eller dumbe för winning skull, item om dhem, som anten stympa sine egne lemmar eller sine barns, på dhet dhe sedan medh tiggiande sig skola kunna föda eller solldatetiänsten undwijka.
2:o. Om icke straffet kan proportioneras emällan dhen, som bränner by och bonde, och dhen, som bränner ens höö eller sädesstack i skougen?
3:o. Om swärförälldrar böra wara i lijka respect medh siälffwa förälldrarne?
4:o. Om samma respect expirerer, när man eller hustrun dhöör.
Uti Skiörlefnadzballcken.
1. Om dhen, som slår sin hustru, at hon blijr fånot.
2. Om dhen ena maken ställer sig så illa emoth dhen andra, som blödhsinter är, att den däröfwer råkar i swårmodigheet?
3. Om dhen ena maken för sin oförmögenheet skull tillåter dhen andra och rådher honom att giöra hoor.
4. Om någon bortförer och besofwer en förlofwat jungfru.
5. Huru stor en kränckt möös morgongåfwa skall wara.
6. Om någon uti dryckenskap lägger sig när en annars hustru och menar dät wara sin egen.
7. Om tiänare wålldtager sin matmoder eller matmoders dotter.
8. Om dhem, som gifwa anledningh till wålltagning eller hiälpa dher till.
9. Huru dhen bör straffas, som will wålltaga någon, men blifwer hindrat sitt onda upsått at fullföllia.
10. Om man aflar barn uti lönskaläger och dässe folck giffta sig sedan en gångh eller flere medh andre och taga hwarannan sedan, huru tå thet barnetz arff skall wara.
- ↑ Ursprungligen: criminalmåhl.