och således, enär bägges fordringar äro liquide, skuld emot skuld qwittas, än att en creditor skall sökia 3:die man och derigenom uppehållas.
Cap. VII.
§ 1. Wid den meningen: må konungs befallninghafware i staden förordna borgmästare och råd påminnes, om icke detta således ändras kunde, det konungens befallninghafwande i staden må befalla borgmästare och råd att förordna någre af dess medell eller andre, som wärderingen förrätta. Och angående wärderingsmännernes eed hålla en del af Kongl. Rättens ledamöter före, att magistratspersoner och häradshöfdingar, som tilförena aflagt sine domareeder, wid wärderingar icke böra med sådan: eder beswäras, efter som en sådan syssla till deras embete hörer, hwilket de tillförene genom ed sig i gemen förplichtat troligen och redeligen att förrätta, hwarigenom Guds namns missbruk förekommes, som igenom öfwerflödige eder föröfwes; men alle andre personer, som dem adjungeras, böra denna eed aflägga, så wida de det förr eij giordt.
Uti § 4: att bärgmästare jämte andre förståndige bergsmän, tycker Kongl. Rätten sålunda kunna införas: att bärgmästaren jemte andre på bärgwärk förståndige män förordnas måtte, emedan de i synnerhet kallas bergsmän, som grufwodehlar och hyttor hafwa.
Cap. VIII.
De orden uti § 1: finnes i thet bo, som uthmätas skall, synas sålunda ändras kunna: finnes i thet bo, ther utmätning skie skall.
Uti § 2 skulle orden tyckas bättre lyda, om i stället för: skedt updrag af sin ägendom, sättes: som effter egendomens afstående kommer till bättre wilkor.
Utur § 3 och meningen: är han eij lagligen uthsagd, lärer det ordet han kunna umbäras, emedan hyreman, hwarpå samma ord har afseende, står straxt tillförenen.
Cap. IX.
Wid § 3 påminnes, att det ordet: beslag, tyckes böra uttagas, emedan det egenteligen säijes om ägendom.
