Hoppa till innehållet

Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/503

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
489
RÄTTEGÅNGSBALKENS HISTORIA

som liusligen genom skrifwandet å begge sijdor deducerade äre, kunde skattas för öfwerflödig, då parterne sielfwe den samma sig eij per expressum förbehållit.


§ XVI.

Hwadh anslagen wijdkommer, och att dhe af hoffrättssecreteraren, fiscalen och een notarius med actuario hädaneffter förrättas skulle, det synes oförgrijpeligen intet lända till processens afkortande och lindring, uthan fast mehra till tijdzens uthdragande och arbetes förökning, alldenstundh nästan under alla anslagen åthskillige swåra twister och præliminairquæstioner förekomma, dhe dher icke annars än af rätten sielf decideras kunna, och om nu sådanna twister först skohla af secreteraren afhöras, och sedan af honom rätten föredragas, så tager det för sielfwa rätten lijka mycket tijdh bort, men för secreteraren dubbelt, hwilcken desuthan nogsampt är sysselsatt, och uthan Kongl. Rättens saaknadt och hinder sällan kan afkomma, föruthan att här wijd Kongl. Rätten eij heller något rum är till sådanne uproop, emedan förmiddagarne, då upropen för sig gå, Kongl. Rätten är stadd i fullt arbete å begge rummen. Hemställes altså i Kongl. Maij:ts nådigsta ompröfwande, om icke hädaneffter som härtill anslagen beqwämligast skee inför sittiande rätten, då alla dherwijd sig yppade quæstioner straxt och på een gång kunna afgiöras,- emedan och med dhe andre anslagen, wijd hwilcka inga twister förefalla, uthan att parterne allenast som hastigast opnembde, och inlagorne emothtagne warda, ingen tijd för Kongl. Rätten kan consumeras.


§ XVII.

Wijdh denne § påminnes allenast detta, att taxan på acterne, som reenskrifwas, synes kunna modereras till 6 à 8 öre arket, emedan parterne elliest, i stället för een lindring, torde af denne process finna een större gravation än den förre wanlige praxis kunnat med sig föra; betienterne och des uthan, som acterne afskrifwa eller afskrifwa låta, böhra intet sökia sin gewinst, i det som Kongl. Maij:tt allenast till parternes lindring har i nåder ämbnat och uthsedt.


§ XXIII.

Såssom denne § synes generaliter förmå, att ingen uthmätning af det, som dömbt är, kan wärckställas, för än då twenne dommar