förre instantiens act skall widh dhen öfwre dombstohl blifwa inlefwererat, men i dhe måhl, som effter processen och Kongl. M:ts förordningar här immediate uptagas, synes dhe twenne skriffter intet giöra tillfyllest, i ty som hoffrätten är dhen sidsta instance, hwarifrån intet uthan mångahanda onera och olägenheeter så af deposition som revisionspenningar och annat mehra, wijdare och under Kongl. Maij:tts nådiga revision med een saak kommas kan, så är det så mycket mehra nödigt och angelägit, att parterne i det foro eij betages hwariehanda tillfälle och beneficier sin saak fullkombligen att deducera, hwilcket genom skrifftelige inlagor alltijdh bättre, liusligare och säckrare skee kan, än medelst många mundteliga conferencer, dhe der först taga fast mehra tijdh bort, än då det samma skriffteligen är upsatt, sedan äro dhe jembwähl mycket äfwentyrliga, i det dem eij kan gifwas wittzordh, för än protocollerne för begge parterne äre upläsne, och parterne sin tahlan sielfwe widhkändz, hwar widh offta händer, att een illwilliande nekar till det han sagdt, och giör till intet det fundament, hwar uppå dommaren elliest ärnat grunda sin mening och votum, hwaremoth det, som een gång skrifwit är, måste blifwa ständigt, och kan intet åtras; desuthan och emedan uthi sakerne först och för all ting måste fullkommeliga relationer författas, och uthi dem status causæ, som sig bör, med alla skiählen pro och contra uthsättias, jembwähl och referens straxt, så wijda giörligit är, hafwa sitt votum färdigt effter acta och probata, så tyckes oförgrijpeligen, att intetdera fullkommeligen skee kan, för än antingen kiäranden replicando har beswarat rei exception, eller och först är hållit ett mundteligit conference, och derwijdh kiäranden tillåtits att wederläggia sin contraparts positioner uthi des exception, ty elliest kunde swaranden i sin exception få införa hwadh han wille, hwilcket referenten, så länge det eij refuterat är, eij annars kunde än troo, och saaken dereffter intaga; kunnandes således hwarcken hans relation wara fullkomblig, eij heller hans votum hafwa beståndh, för än parterne allförst, sedan exceptionen warit ingifwen, blifwit een gång å något sätt hörde. Desse omständigheeter hafwa bracht een dehl af Kongl. Rättens ledamöter på dhen mening, att dhe skulle hålla för orådeligit jembwähl wijd dhe appellerade saakerne att betaga parterne det beneficium af dubbell skrifftwexling, som här till alltijdh har wanligit warit, men att i det stället heller sielfwa conferencen uthi dhe saaker,
