i det här förmäles, att samma lagh skall wara om sohn eller änckia, som i förra lagen intet fins infördt: så tycker doch större dehlen af Kongl. Rätten sigh intet finna någre skiähl at ogilla det samma; men een eller annan hålla för wara noog, om förälldrarne macht hafwa, at då giöra son eller änckia, som äre i dheras huus och brödh, arfwelöse, när dhe emoot dheras willja och dem till förtreet giffta sig med oanständige och waanfrägdade personer, men elliest intet.
Ad 3 §. Såsom här förmäles, at möö som giffter sigh uthom rätta gifftomans samptycke, skall böta 20:de deelen af sin egendoom, så kan Kongl. Rätten eij annat giöra, än häruthinnan påminna, hwad som wijdh 1 § 2:do af detta capitlet anfördt är.
Ad 4 §. Aldenstund intet twijfwelsmåhl synes wara, at möö af adeligit stånd ju böör draga samma respect och wördnat för sin fader och moder, som een af annat stånd för sine föräldrar; så tycker Kongl. Rätten oförgrijpeligen, att prius membrum af denna § är öfwerflödigt; och wijd posterius membrum, där desse orden stå: hafwe och förwärckat sin frällse-rätt och förmån; påminnes underdånigst, at här synes det statueras om fadren, som i privilegierne är stadgat om barnen.
Ad 5 §. Tycker Kongl. Rätten bäst wara, at denne § för större fullkomligheet skull blifwer således inrättat: hindra föräldrar eller någon annan gifftoman oskiähligen, etc.
Cap. 5. Om wijgselen oskiäligen wägras, eller uppehålles.
Ad 1 :m §. Såsom det synes wara nödigt, at domaren, så mycket möjeligit är, hafwer i alla måhl een wiss regel att rätta sig effter, så påminnes wijd denne § underdånigst, om icke här borde tillsättias orsakerne, hwarföre wijgselen antingen må aldeles wägras, eller och opskiutas, som kunde skiee på detta sättet: att wijgselen intet må wägras uthan för dhe orsaker skull, som i Kyrchiolagen äre opräcknade, för hwilcka troolåfningen kan ryggias och återgå; eij heller opskiutas uthan wichtige skiähl, som kan wara hennes siukdoom eller andra sådane laga hinder; item, om icke wijd ändan af denne § kan tillsättias, at wederbörande executor bör honom handen räckia, at wijgselen må ofördröijeligen winna sin fortgång och fullbordan.
