Cap. 6. Om förord, som man och hustru giöra emillan sigh, förrän dhe träda i echtenskap.
Här wijd kan Kongl. Rätten eij underlåta at påminna, at detta capitel är heelt och hållit nytt, och fins intet i förra lagboken, men kan dock intet annat finna, än denne lagen är både nyttig och nödig.
Ad 1 §. 1:mo. Den meningen, som i denne § införes, och så lyder: hålles i krafft och wärde, när dhe äre uthan någens förfång, som den tijden till egendomen någon rättigheet hafwa kan; tyckes någon strijdigheet kunna förorsaka, och således håller Kongl. Rätten bättre wara, at det blifwer inrättat på detta sättet: hålles i krafft och wärde, när dhe allenast där igenom afsäija sigh den rättigheet, som dhe genom gifftermålet i hwars annars egendoom kunna fåå och icke bewisas kan, at den ena, igenom gåfwa, eller på annat sätt, något af den andra för uth bekommit creditoren till förfång.
Ad § eundem. 2:do. Om icke för dessa orden: sampt med oprättat inventario och oppsatz; kunde sättias: sampt öfwer den egendoom dhe då äga inventarium upprättas, och hwad dem sedan kan tillfalla, med laga skiähl bewijsas.
Ad 2 § är denne påminnelsen at bij foga, om icke denne § kunde författas således: Giöres sådane förord uthom landz emillan man och hustru, som willja, at dhe här i rijket giälla skola, så böra dhe inom 6 månaders dag, sedan dhe uprättade äre, dem här inteckna låta på orth och ställe, som åfwan till förmält är; men äre personerne främmande, så skola dhe det giöra låta inom 6 weckor, sedan dhe här inkomma.
Cap. 7. Om mannens måhlsmansrätt för hustrun, och om morgongåfwor.
Ad 1 §. Såsom här skrijdes ifrån förra lagen, i det här stadgas och förordnas, att mannen skall wara hustruns rätta måhlsman, när dhe wijgde äre, men effter förre lagen blifwer han intet hennes måhlsman, förr än dhe hafwa natt sammanlegat; så haar Kongl. Rätten intet bordt sådant opåmint låta, warandes elliest des oförgrijpelige mening, at i detta måhl wore säkrare at blifwa wijd förra lagen, som förmår, at man intet blifwer hustruns måhlsman, förr än dhe hafwa natt sammanlegat, effter som af Kyrkiolagen synes, som skulle gifftermålet intet förr wara aldeles fullkomnat.
