uti sådane små och ringa saker icke skulle behöfwas att taga twenne karlar till stämbningen, som tingztiden böra wara tillstädes, och der så omtränger fulltyga swaranden stämbningens wisshet, uthan kunde i slijkt fall af en beskedelig man citation antydas; warandes 2:do lijka mycket hwar den är boende, som stämbningen framför, allenast han är beskedelig och swaranden wälbekant man, hwilken kan wid påfordran gifwa rätten underrättelse, huru citation är förrättad; men i större och widlöfftigare måhl bör processen häruthinnan stricte observeras; 3:o synes äfwen wid häradz- och cämnärsrätterne en kortare stembningztermin kunna bestås uti små saker, som opkomma emellan de när wid tingzplatzen boende, särdeles wid de händelser, som sig tilldraga näst för tingzdagarna, på det slijke ringa måhl icke komma att opskiutas; 4:to finnes i samma punct, det de, som äro boende inom lagsagu, men i annor stad eller härade, böra citeras 3 weckor för tinget, hwilken termin uti denne widt begrepne Nårre Finne lagsagu, såsom hwilken sin begynnelse tager uti Ekerö på Åhland, och sträcker sig till Nårrebottn, och Kemi sochn på ena tracten, och åter igen till Sottkamå sochn wid ryska gräntzen på den andra, föruthan de widt aflägne orther i Biörneborgz lähn; dy underställes i underdånighet, om icke stämbningarna för så långa resor inom lagsagu i stället för 3 wekor till comparitionstermin kunde 6 weckor föreläggias; 5:to kan offta hända, att något häradzting hålles en wecka mer eller mindre för lagmanstinget, hwarföre är nödigt för allmogen att weta, om de lagwadde saker kunna då på första lagmansting angifwas, eller om de dermed böra hafwa dilation till nästfölliande, inom hwilken tijd de böra 6 weckor föruth stämbningen på sine wederparter uthwerka.
Ad § 2:m.
1:o Emedan mången är benägen af arghet att twista, och intet achtar att biwista rättegångzprädikningarne, hwilka lijkwäl till den ändan äro påbudne, att så wäl dommare som parter och wittnen då skola i den stora Gudens nampn och ähra rättegångerne begynna, och intet fullkombligit straff är föresatt, hwarmed de utheblifwande kunna beläggias, dy begiäres i underdånighet, det sådant högrättwisligast determineras kunde. 2:o Förmår wäl Kongl. förordningen i denne punct, det parterne, som wid opropet icke kunna wara tillstädes eller igenfinnas, böra med 1 daler s:mt beläggias, men derhos
