Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 7.djvu/617

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
603
RÄTTEGÅNGSBALKENS HISTORIA

Item om en, som begär inlösa någon domb, och sådant efftersätter, enär han kan dömmas, och hwem dess actor wara må?

Ad § 6:m. Emedan uti denne punct om wädjande emot cämbnärsrättens dommar införes och, att sådant för rätta bör ske; fördenskull wore och nödigt, att här blefwe uthtryckt, det de wädjande emot häradzrättens dommar borde nedsättia sin appellation hos häradzhöfdingen, både för den orsaken, att appellationsbewijset så mycket säkrare må wara, sampt häradzhöfdingarne dess wissare, till föllie af Kongl. Maij:ttz allernådigste stadga af den 8 januarii 1701, måtte wid hwart tingz sluth kunna communicera med wederbörande lagman specification på alle appellerade saker, warandes och underdommarena angelägit att få en declaratoria och speciel förordning, hwilke ährender, som tåhla appellation, emedan en olijkhet i så måtto elliest förelöpa kan.

Ad § 10:m. I denna § synes nödigt, det straffets sätt och qvantum exprimeras.

Ad dito §. Såsom alle advocater och fullmächtige böra jempte principalerne underskrifwa de suppliquer och inlagor, som i rätterne blifwa inlagde, altså wore och nödigt, att de, som incognito låta sig af en eller annan brukas, och fatta sådane skriffter, som inläggas wid dombstohlarne och landzcancellierne, böra äfwen sine nampn underskrifwa och, om något wore deri malitieust infört, derföre swara.

Ad § 14:m. Om parten wid det han blifwer hörd uti sin contraparts frånwaru, skulle framhafwa någre wittnen, så wore nödigt att hafwa wisshet, om de då edeligen kunna afhöras, eller eij. Och om någon blifwer till wittne påberopat, men eij will sig dertill infinna eller afläggia wittneseden, rättandes eij heller sig effter det i lagen uthsatte straff, huru det med honom må förhållas?

Ad dito §. Här synes och oförgripeligen nödigt att blifwa infört tijden, huru snart den från lagmansrätten appellerande skall tillsäija sin wederpart, det han emot dommen wädjat, och ifall han sådant efftersätter, hwad straff han bör derföre wara underkastat, hälst då den, som wid lagmansrätten wunnit, eij weth sin contrapart hafwa under Kongl. håfrätten appellerat.

Wid denne punct hemställes och i underdånighet, om det eij wore billigt, att då någon sig eij wid öfrige dombstohlarne förklarar, wid den förelagde termin, slijke saker angående, som per supplicam