documenter och bewijs producerar, och för gravamen emot häradzdommen andrager, som wid häradzrätten intet äro framwijste, eller öfwer deras giltighet cognoscerat och dömdt; warandes parterne uti den mening, att emedan Hans Kongl:e Maij:tt den 2 jan. 1702 i nåder förordnat, det wittnesmåhlstwister, som wid första instantien intet blifwit afgiorde, uti de öfrige rätterne, hwarest saken hänger, immediate afdömmas skohle, dem ochså dessmedelst skall wara effterlåtit, andra och flere documenter och bewijs att föredraga och än wid häradzrätten är skiedt, och derpå ändring uti häradzdommen att winna.
dd) Häradzhöfdingen Joh. Spofwenhielm.
Ad § 1:um.
Emedan ingen åthskillnad är giord i stämbningar på landet, antingen adelen och ståndzpersonerne böra förstås under 2:ne beskedelige mäns muntelige stämbning eller eij; dy hemställes uti underdånighet, om icke för tydeligheten skull derom blefwe uthttryckeligen uthsatt, såsom och, om icke länsmannen i sochnen jempte en nembdeman eller 2:ne nämbdemän kunde stämma dem, som uti uthsocknarne eller uthom häradet äre boende, dy offta händer, att icke allenast häradzhöfdingen råkar eij wara så när, att af honom kan skrifftelig stämbning begiäras, i synnerhet då han på sina andra embetzförrättningar är stadder, uthan är och mångt häradh mycket widlöfftigt, så att de rättsökiande, oachtat häradzhöfdingen boor inom häradet, eij kan uthan stoor omkostnad till honom komma och derom anhålla. Så hemställes och uti lijka underdånighet, om den parten, som uti häradzrätten förlorat sin sak och deremot wädjat, må wara förplichtad att låta stämma sin wederpart till nästa lagmansting och saken då fortsättia, änskiönt ifrån det häradzdommen är fallen eij woro till första lagmanstinget 6 wechor fyllest.
Ad § 2.
Såsom i anledning af Kyrckioordningen alle lagsökiande och parterne böra wara tillstädes wid tingzprädikan, altså synes och oförgripeligen wara af nöden att blifwa infört, hwad straff den må beläggias med, som sådan gudztienst uthan laga förfall försummar;
