52 Cap.
2 §. Näst orden »eller twenne edswurne stadstienare» är af ständerne redan tillagt: »eller och andre gode män».
53 Cap.
3 §. Hwad om gatulopp sägs skall rättas, när uti Straffbalcken om spöslitandes beräknande emot gatulopp afgiordt blifwer.
6 §. Efter sidsta orden tillägges: »och hon plickte efter lag».
54 Cap.
4 §. I stället för »hundrade daler» sättes »ottatijo daler».
55 Cap.
1 §. Den efter ständernes godtfinnande af Lagcommissionen projecterade tilläggning af denne § angående ogift qwinnas straff, som bekiänt på gift man, då mannen befrias, uplästes och bifölls, ufarandes enligit med K. Maij:ts bref af den 30 Oct. 1733, hwicket ständerne wid thenne riksdag redan för en allmän lag antagit.
56 Cap.
2 §. De sidsta orden, »som personen är til», äro af ständerne wid förre riksdagen uteslutne.
59 Cap.
1 §. Vid slutet tillägges: »och eij i kyrckiogård begrafwas».
Elliest som prästeståndet wid förre riksdagen förbehållit sig at wid detta capitlets företagande få giöra påminnelser wid Giftmålab. 2 Cap. 6 §, altså påstods nu af Prästeståndet, at ächtenskap med hustrus broders äncka eller hustrus faders eller moders broders äncka måtte wara förbudit, hwarwid til skiähl anfördes Levit. 18 wers. 14, samt at man altid bör gå den säkraste wägen och åtminstone igenom detta förbud giöra en stängsel för de närmare grader; kunnades ock mången, fast än detta i lagen woro tillåtit, sedan han et sådant ächtenskap ingådt, falla i samwetsscrupler.
Hwaremot swarades, at Konungen altid med lifwet benådat them, som i thesse grader begådt lägersmåhl, och at Hofrätten uti thes betänckande af 1685 jemwäl stadnat iden tanckan, at lifsstraffet här woro för strängt – så uplästes jemwäl K. brefwet af den 28
