Hoppa till innehållet

Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 8.djvu/176

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
168
STÄNDERNAS GEMENSAMMA

eller fogel på egen jord förekom, at de eij skulle få skiuta den samma.

Hr Wattrang swarade, at Allmogen är eij betagit at fälla skadediur.

Hr Ehrencrona: De 3 ståndens skrifter woro så widlyftiga, at iag eij på en gång kunde påminna mig alla skählen; de åberopa sig 19 cap. Jordabalcken LL., deräst talas om jordägande, men hela wår lag wet eij af annan jordägande än Cronan och Frälsemannen; doch är derigenom skattemanna rätt eij betagen. Han hafwer sin fullkomliga besittningsrätt, slipper at betala städslan, och ingen drifwer honom, så länge han giör skähl för sig; men jagträtt har skattemannen aldrig haft, som han eij eller får fälla bärande trä; och icke niuter han sakören af missgierningar, som begås på den jord han skattar före.

Hr Landtmarskalken: Hela saken synes derpå ankomma, om den påstådde rättigheten at skiuta är emot adelige privilegierne; om det så är, lärer Ridderskapet och adelen aldrig kunna begifwa sig. Emedlertid woro det myckit beklageligit, om för denna upkomne frågan skull hela lagen, hwaruppå med så mycken flit och så länge blifwit arbetat, skulle komma at studsa. Jag hemställer fördenskull Riksens ständer, om icke denne puncten kunde slutas ut, så at lagen kunde komma ut; förmodeligen torde ständerne ännu på denne riksdagen kunna förena sig om denna frågan.

Hr Didron: Som all jagt i alla tider hördt Konungen til och Konungarne genom privilegierne giordt Ridderskapet och adelen häraf delachtige, så står det eij uti Ridderskapet och adelens macht at bortgifwa en sådan Kungl. rättighet.

Hr Iserhielm: Enär Handelsbalcken war före, blef en § uppå Borgareståndets begieran utesluten, emedan den fants uti privilegierne. Af samma skiähl kan detta utur lagen uteslutas och förblifwa wid 1664 åhrs förordning.

Hr von Böhnen: Allmogen lärer eij så hårdt kunna påstå denna förmente skiuträttigheten; ty först äga de tilförende nämde skogrike prowintzer denna frihet; och hwad Skåne, Halland och Blekinge angår, kunna de eij påstå mera än hwad de hade, när Malmö recess uprättades.

En Bonde ifrån Stockholms lähn framträdde och sade, at Stockholms lähn eij påstår någon annan frihet än at skiuta rofdiur.