interesserar; 11:o) twister, hwaruti Ammiralitetscassan kommer att inwecklas; 12:o) krigsmanshusets rättegångstwister, som ej äro ägotwister, och 13:o) bancotwister.
Cap. 9.
§ 1. Det här införes, om lagman eller häradzhöfding ting försummar, at han skall böta och de rättsökiandes skada ärsättia, synes, hwad det senare angår, sällan kunna ärnå någon wärckställigheet, dels för det att widlyfftig rättegång därtill fodras, hwad skada de rättsökiande lijdit, dels för det att ofta kan hända, att häradzhöfdinge eller lagman icke är solvendo; därföre till att förkorta slijk widlyftigheet, lärer wara säkrast, att så sättes, att hwilken lagman eller häradzhöfding aldeles utheblifwer den första tingsdagen och således ting försummar, bör wara sin tienst förlustig, ty att den, som har ett ämbete, han bör achta där uppå, och må ingen annan enskyllan däremot giälla, än hastigt påkommen siukdomb eller under wägen påkommen lijfsfara eller i dess hemwist opkommen eldsnöd. Hwad här widare införes, huru häradshöfding eller lagman skall ansees, då han allenast en tingsdag utheblifwer, när ting flera dagar påstår, kan således uthgå, och i det ställe förordnas, at en sådan wårdzlöös må sitt ämbete mista. Men huru han må ansees, då han för seent första dagen kommer, derom är redan wid cap. 2 § 3 påmint. Samma lag må och wara, då domaren försummar syn eller extraordinarie ting.
§ 2. The böter för nämbdeman, som ting eller syn försummar, och här uthsättes, äro alt för stora, och i anseende till den mycket ringa förmån, som den beställningen med sig hafwer, kunna hafwa den wärckan med sig, att näppeligen någon beskedelig bonde skulle kunna förmås till att påtaga sig en sådan bestälning. Nog lärer det wara, att då någor nämbdeman borta blifwer, en annan i medlertijd i hans ställe sättes, och han fälles honom därföre att betala. Här står, att där ting eller syn nederlägges genom nämbds försummelse, skola de utom böter ochså swara till skadan. Detta gier anledning till widlyfftigheet, ty att en heel rätt fodras sådant att uptaga och afdömma. Och som nästan aldrig kan skie, att hela nämbden skall sig försumma; altså lärer wara bäst, at i de bortawarandes ställe och på deras bekostnad, lijka som redan sagt är, andra af allmogen antages, som efter aflagd domare-eed ämbetet
