Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 8.djvu/23

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
15
FÖRHANDLINGAR 1731

1 § want bifall.

Äfwenledes den 2 §.

Den 3 § blef och efter någon discours, huruwida Konungen måtte förkorta den här utsatte tiden, aldeles bifallen.


13 Capitlet.

Wid 1 § uplästes Hr Abrahamsons anmerkning, hwaruthinnan han påminner, huru som i denne § sägs, at då ächtenskapsskillnad skier för hoor, förwärkar den brotzlige helften af sin giftorätt, men då echtenskapzskilnad skier för det, at den ena makan ondskefult förlöper den andra, sägs i den 4 §, at den brotzlige förwärkat hela sin lott i boet; och som giftorätt emellan man och hustruihwarannans egendom är en påfölgd på ächtenskapet, och då enthera thet så förbrutit, at skillnad thärpå fölgt, härtills lag warit, at den skyldige förwärkat sin giftorätt i den oskyldigas egendom, hwilken then oskyldiga jemte sin giftorätt i den skyldigas egendom behållit, så at den skyldige allenast behållit thet öfriga, så skall ey kunna utfinnas, hwad ordsak må wara at häruthinnan träda ifrån den härtils brukelige lagen, och än mindre hwarföre malitiosa desertio skall draga med sig swårare efterfölgder än hoor, där doch begge äro ächtenskapzbrott, och det ena så skadeligit som thet andra.

Härtill swarades, at lagen i det 11 cap. Giftmålab. LL. säijer, at när kona giör hoor, har hon förwärkat alt thet hon war gift och gifwen till. Nu wisar 5 cap. ejusdem tituli, at hustru giftes till hwar tredie penning i lösöron och aflingejord, hwaraf slutes, at hon mister all sin giftorätt i boet, efter lagen ey giör thär åtskillnad emellan illata, uthan anser boet samfälldt, ty af illatis kan ey tagas någon grund, emedan then skulle wara owiss och för domaren icke uthan största möda kunna utredas, besynnerligen när thet på tiden ankommit och the en lång tid warit gifta, innan then ene sig försyndat. Doch som det skulle wara för swårt at betaga den skyldige alt och således födan, är honom i denne nya lagen lemnat helften af thes del i boet, men then, som reser uthur riket och desererar sin maka, kan wäl mista alt.

Häröfwer blef sedan widlyftigt discourerat, och tyckte en och annan så wäl af Presteståndet som de öfrige, at bäst wore, det man blefwe i detta målet wid gamla lagen.