[2 §]. Warganät skal hwart helt hemman hålla, fyra famnar långt, och fem alnar högt, och the mindre så mycket som ther mot swarar. Thet skal färdigt wara, tå skallbud kommer; och så starkt, att thet ej brister, tå en man klifwer derå up. Skallbud skola ock alla lyda, som creatur hafwa. Ingen ware ther fri före, utan präst å prästebord, therå han sielf bor, så ock klockare å klockarebord, och inhyses qwinna.
3 §. Nu warder thet til häradsskall bådat, tå bör en man från hwart matlag, [och af] torpare hwarannan komma med bössa, jagtspiut etc., men skie skalln inom sokn får ingen sig undandraga, som kreatur hafwer.
25 Cap. 1 §.
Såsom Lagcommission förbehållit sig, att utsätta några grader till åtskilnad, om hel gård eller några huus brinna, och ständerne härwid befalt att införas om dem som owarsamt hantera elden, så är § således ändrad: i stället för de orden »böte tolf daler för hwarie gård», skal stå: böte twå daler för hwart hus, jordägandens ensak; orkar han ej skadan och böter gälda, tiene thet af med arbete eller plichte med kroppen, hwilket thera han hälst will, som skadan lidit. Brinner folk inne etc. Wid slutet af denne § tillägges: Then owarsamt med eld umgår, å sätt som nu är sagt, böte fem daler, äntå att ingen skada händt.
2 §. Begynnes sålunda: Timar skada af rätt wåda, etc.
25 Cap. 5 §.
Ständernes ändring.
Frälsemäns sätes och ladugårdar så ock prästegård måge ej brandstud niuta, ther the ej then gifwa, etc. Wid slutet gå de orden ut: prästegård ware för brandstud fri.
Wid detta capitlet är nödigt at utsätta, huruwida landshöfdingen nu ändrar och – – – brandstuden, och hwar beswären böra ingifwas, om häradet finner sig med för hög brandstod beswärad, antingen i Hofrätten eller Cammarcollegio.
26 Cap. 2 §.
Angående wägarnes bredd upskiöts til dess cammar- och oeconomiedeputation inkommit med sitt betänkande om gästgifwarordningen, och tyckes bäst wara, att § blir stående som den är.
