2 Cap. 1 §.
Ständerne ändrat. I stället för de orden »han skal halshuggas och i båle brännas» sättes: miste lifwet; får någor död theraf, tå skal man steglas, och kåna halshuggas och i båle brännas.
3 Cap. 1 §.
Ständerne ändrat. Slutet tyckes blifwa, som det är tryckt, att thet wisar på Rättegångsbalken, emedan om mened ther är infört cap. 17 § 18.
4 Cap. 4 §.
Är remitterat til Lagcommissions ytterligare jämkande, och därföre är nu således projecterat: – – – tå skal han med all warsamhet, och utan att nämna personen, gifwa Konungen eller någon thes embetsman genast redeliga tilkänna alla the omständigheter, som honom kunnige äro, att faran må förekommas, och stämplingen utletas. Försummar han thet, plichte efftersom hans brott pröfwes wara. Nämner han någon wiss man, och kan then ej öfwertygas, straffes som saken och omständigheterne äro.
4 Cap. 8 §.
Är remitterad til Lagcommission och tyckes så kunna inrättas: Söker någor, eller låter sig bruka, att uppenbarliga eller genom hemlig stämpling införa, uphielpa, eller befordra en oinskränkt enwåldsregering i riket, eller annat regeringssätt, än thet riksens ständer faststält hafwa, straffes såsom riksens förrädare, och miste lif, ära och gods. [Confer. walachten och föreningen 1720.]
5 Cap. 1 §.
Ständerne ändrat. Orden »rikets styrelse» utlemnas.
5 Cap. 2 §.
Ständerne ändrat. Effter de orden »en eller flere» tillägges: för embetets skuld etc., miste ock lifwet. Talar eller skrifwer någor om them thet elliest smädeligit är, i och för ämbetet skull, giöre offentelig afbön.
7 Cap. 1 och 4 §§.
Ständerne ändrat. Wid de orden [i 1 §] »giuter annar man falskt mynt», tillägges: ware ärelös, och straffes etc.
