drägelig och at ingen tager skada till sin wälfärd. Beropade sig för öfrigit på det som domarereglorne innehålla om sakören, och hemstälte, om icke Lagcommission kunde få in commissis at reglera böterne, så fort man går igenom capitlen.
Hr Erkiebiskopen: Undantagande sådane brott, som taga så öfwerhanden, at böterna böra skiärpas.
H. Exc. Landtmarskalken: Frågan blifwer då den, om icke Lagcommission kunde projectera och jämka böterne.
Rådman Scherping: Borgarståndet tycker, at Lagcommissionen har giordt wähl, att den satt anseenlige böter på sådane måhl, så at det ey blifwer för godt kiöp på kiäppslängar, ty det kan träffa en hederlig man.
Det fans godt, at Lagcommission giör en lista på böterne, som kommer at upläsas för Riksens Ständer till faststellande eller ändring.
I 5 § fans godt, at i stellet för thär står: »spada och wattukäril», skulle sättias: »spada eller wattukäril».
Wid 16, 17 och 18 capitlen giordes inga påminnelser.
19 Cap.
Wid detta capitlet påminte en af Presteståndet, at thetta capitlet måtte uteslutas, efter härtils warit så många trätor bohlbyr och afgiärdabyer emellan, och swårt är at weta, hwilket som är afgiärdahemman, särdeles tå afgiärdahemmanet finnes så wäl som bohlbyen igen i the äldsta cronans räkenskaper, och billigheten fordrar, at afgiärdahemmanet i proportion emot sin skatt bör niuta del i skogen.
Men Riksens Ständer funno skiäligt, at capitlet bör stå qwar.
Wid 4 § påminner Hr Abrahamson, at denne § strider twärt emot 28 cap. § 6 Bygningabalken Östg.-L., som förmår, at sådant skifte ey annorlunda må skie, än efter som hwart och ett är skattlagt. Eliest, och thär skifte ey skier efter skatten, skall följa ödesmål på afgärdaby, cronan till afsaknad i dess inkomster.
Härtill swarades, at odalby har dubbel rätt i skogen, förr än skifte skier, nembligen at hugga till hustarf och äfwen till salu, hwilket senare afgiärdaby ey har lof till; thärföre bör odalby Wid skiftet få dubbelt emot afgiärdaby.
Riksens Ständer gillade §, sådan som then af Lagcommission är projecterad.
