åtskillnad giöras bör emellan de hemman, som skog äga, och de, som intet hafwa, samt at därefter bör den åhrlige bygnaden beräknas.
Därtill swarades af Lagcommission, at sådan åtskillnad woro alt för swår at giöra, om hemmanet äger timmerskog eller icke; dessuthan böra allmenningarne komma dem till hielp, som ingen skog äga.
Ständerne woro med swaret nögde.
Den 5 Maij.
Församblades Riksens Råd och Ständer åter på Ridderhuset öfwer nya lagen.
Och uplästes 29 Cap. i Bygningabalken.
Wid 2 § har Bondeståndet genom Extractum protocolli påmint, at det må förblifwa wid den 52 § i 1727 åhrs resolution på Allmogens beswär, så at allmogen uthom tingshusen icke må beswäras at byggia någre giästgifwarehus på frällse- eller skattegrund, påståendes, at denne § måtte aldeles gå uth, så at allmogen ey må förplichtas at byggia giästgifwarehus, ehwad de äre på frällse-,crone- eller skattegrund.
Här förestältes, at allmogen icke kan ifrån en sådan bygnad befrias, där icke häradet med giästgifwaren eller ägaren öfwerenskommer, at han sielf skall byggia.
Frih. Wrede påstod, at allmogen måtte byggia, ty där giästgifwerie är på ett frällse, kan frällseman doch ey därmed betungas, icke eller kan man, i synnerhet uti Finland, förmå någon giästgifware at byggia, helst emedan man där å orten ey uthan största swårighet kan förmå någon at åtaga sig giästgifweriet.
Taleman för Bondeståndet påstod, at gästgifwaren i anseende till sin stora profit af öhl, wijn och bränwijn bör byggia och icke betunga allmogen därmed.
Sedan härom något blifwit discourerat, remitterades denne § till K. Lagcommissionens ytterligare utarbetande.
Wid 4 § giorde Borgareståndet den påminnelsen, at giästgifwarne måge efter 1664 åhrs Giästgifwareordning allenast till salu hafwa spanskt och franskt wijn samt bränwijn, och at denne därefter skulle ändras, på det at stadzkiällarne, som äre skyldige at altid wara försedde med hwarjehanda sorter af wijn, ey måtte emot deras privilegier komma at lida.
