Häremot förestelte Lagcommission, at giästgifwarne i städerne äre gemenligen wijnskiänkare, och at det kommer på stadens enskylte disposition an at förordna skiänkerie, där giästgifwaregård är.
Uppå Borgareståndets påminnelse blef i denne § post verba »sälja wijn och öhl» tillagt: »kanne- och stopetals».
7 §. Borgmestaren ifrån Örebro påminte, at straff borde utsättias för de resande, som uppehålla dem, som skiutza skola.
Men Ständerne låto denne § förblifwa, såsom den af Lagcommission fattad är.
30 Cap. Bygningabalken.
Wid 1 § uplästes Hr Abrahamsons påminnelse af följande innehåld: Huru byggias skall i städerne, lemnas till en särskilt stadga, men som Bygningebalken ey mindre finnes i stadslagen än i landslagen, synes den och kunna här införas, särdeles det, som till alla städer kan lämpas.
Men Lagcommissions ledamöter förestelte thär emot, at en olika beskaffenhet är med bygningar i städerne och med dem på landet, emedan bygningarne i städerne ofta måste ändras för stadsens regularitet skull, och thessuthan är thetta ett oeconomicum.
Riksens Ständer funno bäst wara, at sådant lemnas till en särskilt stadga.
När Bygningabalken war sluten, påminte H. Exc. Landtmarskalken, at Missgierningsbalken nu kommer at företagas, emedan Ständerne bifallit det lofl. Borgareståndets begiäran, at Handelsbalken hwilar, eftersom Borgareståndet ännu ey fådt tillfälle at öfwer Handelsbalken med dess påminnelser inkomma.
Thärpå uplästes 1 Cap. Missgierningsbalken.
Wid 1 § berättade Cammarrådet Wulfwenstierna, det Lagcommission funnit skiäligt, at orden »warde halshuggen och i båle bränd» måtte uttagas och i stelle sättias: »miste lifwet».
Äfwen berättade Cammarrådet, at Lagcommission håller orden i 3 § »träder till en willfarande» onödige.
Ständerne förklarade sig nögde med benämde ändringar.
Sedan uplästes Hr Abrahamsons påminnelse wid 1 §, at som thär säijes, at then, som af upsåt lastar Gud, hans ord och sacramenten, skall undergå lifsstraff, hwilket härledes af Guds lag för
