sanningen och besinna sig ifrån diefwulens snaro, af hwilken de fångne äro efter hans wilja».
Cammarrådet Wulfwenstierna sade, at K. Lagcommissionen funnit denne anmerkningen af samma beskaffenhet som den förra.
§ blef af Ständerne bifallen.
Sedan uplästes Hr Abrahamsons anmerkning wid den 4§, hwarest stadgas, at där någon utsprider willfarande lärosats och efter warning därmed icke afstår, skall han förwisas riket. I anledning thäraf frågar Hr Abrahamson, hwilken skall döma däröfwer, då twist blifwer, om lärosatsen är willfarande eller ey och på begge sidor hwar söker sin mening med Gudz ord at bestyrka. Och om thet swaras efter 1 Cor. 2: 15, at den andelige dömer all ting och warder af ingom dömd, så skall först komma på bepröfwande af andans frukter efter Gal. 5: 22, hwilken är andelig. Sedan lyder instruction så, Gal. 6 at, om någor menniskia råkade falla i någon synd, skola de som andelige äre uprätta honom med sachtmodigom anda och se uppå sig sielf, at de icke frestade warda, men icke ett ord skall thär förmälas om landsflyckt, och än mindre, at det är ett salighetsmedell. Är meningen denna, at där någor har en mening, som är stridande emot wåra symboliska böcker, må han den för sig allena behålla och ey utsprida, så frågas, huru en sådan må tillrätta hielpas, då han ey må med andre därom tala. Så skall och wid detta capitlet wara förbijgånget, huru samwetstwång bör straffas.
Riksens Ständer ansågo denne anmerkning lika som de twenne förra af den beskaffenhet, at den icke kan giöra någon ändring uti
2 Cap. Missgierningsbalken.
Wid 1 § gaf Cammarrådet Wulfwenstierna till kienna, det Lagcommission tänker således ändra denne §, at i stellet för där står: »han skall halshuggas och i båle brännas», sättes: »miste lifwet. Får någor död häraf, tå skall man steglas och kona halshuggas och i båle brännas»
Ständerne woro nögde med samma ändring.
Sedan uplästes Hr Abrahamsons anmerkning wid den 1 §, hwarutliinnan stadgas, at den, som skadar annan med trulldom til kropp eller egendom, skall mista lifwet, men Hr Abrahamson påminner, at i sielfwa lagen står, at den, som förgiör annan med
