Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 8.djvu/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
59
FÖRHANDLINGAR 1731

Israeliterne Lev. 24, så bör fördenskull, där det till grund tages, den skillnad, som giöres Num. 15 emellan det, som skiedt af öfwerdåd, hwilket med lifsstraff blifwit belagt, och det som skiedt af owetenhet, hwilket med offer blifwit försont, äfwen här observeras, på det at den, som af owettenhet sig häruthinnan försyndar, ey må dödas, uthan underwisas, ty brottet är förnemligast emot Gud, och han will ey någon syndares död, uthan at han omwänder sig och lefwer. Dessuthom skall wara högst angelägit, at fast än någon upsåteligen in statu tentationis utlåter sig i försmädelser, at det ey uptages såsom af öfwerdåd sagt, ty om Gud tillåter, at menniskian föres i frestelse, så frelsar han och henne efter sin barmhertighet uthan blods utgiutande ifrån ondo. Därföre lika som Christus sade Petro, at då Satan begiärt sålla honom som hwete, har han för honom bedit, det hans tro ey skulle warda om intet, så skall wara rådeligare at underwisa en sådan och för honom bedia, än blod at utgiuta. Widare säges i denne §, at då någor obetänkt och af hastighet sig häruti försyndar och sådant ångrar, skall han böta etthundrade dahler s:mt; men som brottet är allenast emot Gud, och efter Dawids witnesbörd sådant offer ey behagar Gud, uthan allenast ett bedröfwat och förkrossat hierta, så synes wara säkrast at låta därwid bero, ty Gud är sielf mechtig at rätta sin ähra.

Cammarrådet Wulfwenstierna berättade, at Lagcommission icke kunnat lemna denna påminnelsen rum.

H. Exc. Landtmarskalken frågade, om Ständerne bifalla § i den projecterade lagen.

Därtill swarades allmenneligen ja.

Wid 3 § uplästes Hr Abrahamsons påminnelse emot the orden, at om någon faller ifrån wår rätta evangeliska lära till en willfarande och ey låter sig rätta, den skall förwisas riket och ey niuta arf eller jus civitatis. Denne casus håller Hr Abrahamson före neppeligen wara at förmoda, med mindre at någon är illa underrättad i den evangeliska läran; men där sådant skulle sig tilldraga, synes honom kunna i öfwerwägande tagas, om icke rådeligast woro at följa Pauli lärdom i 2 Epist. till Timoth. cap. 2, som så lyder: »Herrans tienare skall icke wara trätosam, uthan liuflig wid hwar man, lärachtig, den de onda lijda kan och med sachtmodighet straffa dem som emotstå, om Gud wil en gång gifwa dem bättring till at förstå