Hoppa till innehållet

Sida:Förarbetena till Sveriges Rikes Lag 8.djvu/92

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
84
STÄNDERNAS GEMENSAMMA

samt at Hr Cammarråd Wulfwenstierna, som är en ledamot i Lagcommissionen, läser up balckarne och gifwer uplysning, när påminnelser giöras.

Ståndens secreterare trädde fram til bordet, at på samma sätt som wid förre riksdagen skiedde föra protocollet.

Emedan Riksens ständer funno godt, at nu som förre gången först hela capitlet upläses och sedan hwar § särskilt, då påminnelserne derwid kunna giöras, upläste Hr Cammarråd Wulfwenstierna af

Straffbalcken första capitlet.

Sedan uplästes 1 § särskilt.

Borgmästaren Aulaewill påminte, at straff för måhlsägande, som nidlägger sak, bör allenast giälla i dråpsaker, men eij uti mindre måhl.

Borgmästaren Smaræus: at han eij bör straffas, om han eij med upsåt nidlägger.

Til det förra swarades, at § eij talar om andre än lifssaker och grofwa missgierningar; och til det senare, at domaren pröfwar om det skiedt med upsåt eller eij.

§ bifölls som den är.

2 §. Hr Ehrencrona påminte det wara något mörckt satt, at borgen eij må tagas, ther saken går å lif eller kropp, emedan månge måhl kunna högt angifwas, som domaren sedan pröfwar böra allenast med mindre kropsplicht beläggas; i sådane måhl bör borgen få ställas.

Hr Wulfwenstierna: Cronobetienten, när han griper någon för missgierning, kan eij weta, om det blifwer lifssak eller eij; och månge gånger dömes eij til lifsstraff, utan til æquivalent kropsplickt. som 9 gånger gatulopp. Dess utan förklarar sig § sielf med thesse orden: »ther eij med penningar bötas må», at här allenast förstås missgierningar; och för them kan eij borgen tagas.

Hr Ehrencrona: För mig är § klar nog, men för cronobetienten, som skall fängsla den brotslige, bör den giöras tydeligare.

Hr Didron: På färsk giärning kan cronobetienten gripa en brottslig, men eliest eij utan landshöfdingens befallning.

Någre af Ridderskapet och adeln förmente, at § bör ställas tydeligare, på det cronobetienterne eij måge få taga sig tilfälle at arbitrera, om borgen får ställas eller eij.

Härtil swarades, at detta eij ankommer på cronobetientens, utan