Sida:Fallande blad.djvu/52

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
— 52 —

och skumma blicken blef åter klar,
och själfva gikten nu flydde.
Från köket kom man: det feltes ingen,
när dansen tråddes i stora ringen
rundt mig, rundt mig …

O, helga stund, då i ljus jag stod
och fröjd och härlighet spridde,
då själf jag värmdes af skaldens mod,
och med hans lågor jag stridde!
Stor sak, om alla mig öfvergifva!
Jag kan dock hviska från fattig drifva:
tack för god jul!