Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
VAKTPARADEN.
FRÅN stela promenaden
min tanke ofta far
till käcka vaktparaden
i svunna ungdomsdar,
då fegt ej blygsel höljde
enfaldighet i håg,
men, eldad varm, jag följde
musikens glada tåg.
Den tiden gafs ej hinder
och intet lömskt försåt.
Med glöd på unga kinder
jag sprängde tryggt framåt.
I led bakom musiken
så djärft mitt hjärta slog,
