— 173 —
Han hade fått ett bref ifrån sin vän och kamrat, kapten Harvill, som underrättade honom, att denne vän bosatt sig i Lyme[1] öfver vintren. Denne lilla vackra stad, belägen vid hafvet, låg endast omkring fem mil från Kellinch-Hall, och, utan att ana det, befunno de sig temligen nära hvarandra. Kapten Harvill hade för tvenne år sedan, vid en sjödrabbning, fått en alfvarsam blessyr, och hade från den tiden ej varit riktigt frisk; Wentworths oro öfver denne vän, som låg honom så ömt om hjertat, gjorde, att han beslutit resa till Lyme; han hade varit der i tjugufyra timmar, och var nu återkommen. Hans rättfärdigande var nu fullkomligt, hans öfverspända vänskap, ett lifligt intresse för sin lidande vän, som yttrades med värma, och beskrifningen om Lymes kringliggande nejder, förtjuste till den grad de unga Musgroves, att de i ögonblicket fattade det beslut att göra Kapten sällskap, som talade om att återvända dit: det låg endast fyra och en half mil från Upercross. Ehuru November månad ingått, var väderleken så vacker man kunde önska vid denna årstid. Lovisa, som var den ifrigaste för detta parti, beslöt kort och godt, att det skulle gå i verkställighet; hennes begär att utföra de förslager
- ↑ Lyme, landningsställe vid Dorsetshire, der man tager salta sjöbad.
