— 174 —
hon uppgjorde, stärktes än mer derigenom, att hon ville bevisa denna ståndaktighet i karakteren, som Wentworth så lifligt hade prisat. Hon afböjde alla pappa och mamma Musgroves invändningar, som ville att man uppsköt det till sommaren. Men slutligen, öfvervunne af Lovisas enträgenhet, samtyckte de der till, med förbehåll att den kloka och försiktiga Alice följde med. Första förslaget var att resa på morgonen, för att återkomma samma afton; men af medlidande för sina hästar, ville Herr Musgrove icke tillåta en så lång resa; dessutom insåg han, att en enda dag i November månad var alldeles för kort tid, för att resa fram och åter och se sig något omkring i Lyme; det beslöts således att tillbringa natten der och ej vara hemma vid Upercross förr än middagstiden den följande dagen.
Man samlades då i herrgården; och oaktadt hvars och ens noggrannhet, att vara der i god tid, hade klockan slagit nio när Herr Musgroves vagn, i hvilken de fyra damerna suto, och Carls karickel, der Kapten satt med honom, rullade ned för den långa backen utanför Lyme, och körde in i staden; det var klart, att de då icke hade mera tid öfrig, än som behöfdes för att se Wentworths vän och att springa öfverallt.
Sedan de rest utföre en brant gata, kommo de till ett af de förnämsta värdshusen, de lagade sig
